Kollegan Felix Olsson fick en jÀmn solbrÀnna, en slÀt hy och ett fylligare skÀgg med ett Tiktok-filter.
Undertecknad tillhör de fĂ„fĂ€ngas skara, och behöver dĂ€rmed oftast ta minst 20 selfies innan en kan publiceras. Men med Instagram-filtret "Sweet baby face" blir jag nöjd pĂ„ första försöket â problemet Ă€r bara att det slĂ€ta, rosenkindade ansiktet med isblĂ„ ögon skiljer sig frĂ„n det jag ser i spegeln.
De förskönande filtren har tagit plats i skönhetsdebatten. En undersökning som mobilföretaget Huawei genomförde 2018 visade att nÀra hÀlften av alla tillfrÄgade sörmlÀnningar tyckte att de retuscherade bilderna i sociala medier bidrar till ett osunt skönhetsideal.
Katerina Sparr Holinkova, socialpedagog och kurator pÄ Entréskolan i Eskilstuna, menar dock att filtren banat vÀg för en kritisk debatt bland ungdomar.
â Filter kan pĂ„verka mig som vuxen ocksĂ„, men jag skulle inte sĂ€ga att det rĂ„der inflation i utseendepĂ„verkan knuten till filter. Utseendedebatten har alltid funnits; pĂ„ 90-talet var Baywatch central i den, i dag Ă€r det filtren. Men jag upplever att dagens unga Ă€r kritiska i sina tankebanor, och att skolan Ă€r bra pĂ„ att rusta dem i kritiskt tĂ€nkande. Fördelen med filter Ă€r att man enkelt kan ha de hĂ€r samtalen: "Ăr det rimligt att en person ska se ut sĂ„hĂ€r?", sĂ€ger hon.
Katerina Sparr Holinkova Àr socialpedagog och kurator pÄ Entréskolan i Eskilstuna.
Katerina Sparr Holinkova lyfter ocksÄ den kroppspositiva motrörelsen som blivit alltmer synlig i flödet.
â Personer som visar hur en kropp ser ut, med valkar och allt, har ju blivit en vanlig grej. Och mĂ„nga företag har ocksĂ„ gĂ„tt över till att ha normativa kroppar i sina annonser â det bidrar till normkritiska diskussioner. Men det hĂ€nder ocksĂ„ att elever raderar sina sociala medier för att de inte orkar se alla "perfekta" liv och ansikten.
Hur ska man tÀnka som förÀlder?
â Som förĂ€lder mĂ„ste man förstĂ„ vad det innebĂ€r att ge sitt barn en telefon, och hĂ„lla koll pĂ„ vad barnet gör pĂ„ nĂ€tet. Ett problem, som jag tycker vĂ€ger tyngre Ă€n filter, Ă€r den hĂ„rda tonen i sociala medier. Jag möter tioĂ„ringar som fĂ„tt höra nedsĂ€ttande kommentarer om sitt utseende, och att mellanstadieelever kommenterar varandras kroppar anonymt Ă€r en risk jag ser. Men Ă€ven som vuxen Ă€r man formad av normerna â jag kan sjĂ€lv komma pĂ„ mig sjĂ€lv med att ha tankar om att inte vara nöjd med min kropp. Ett viktigt steg för mig Ă€r dock att aldrig kommentera min kropp pĂ„ ett nedsĂ€ttande sĂ€tt, speciellt inte framför mina barn.