I samband med att Naturskolan firade sitt 30-årsjubileum i Rothoffsparken kom Rinmans gymnasiesärskola på ett besök som tycktes vara uppskattat av alla elever.
Att kombinera den friska utomhusluften tillsammans med säsongsstyrda teman, där djurlivet och samspelet i naturen är huvudfokuset, är inget nytt för Naturskolan i Eskilstuna. Faktum är att skolan, som drivs i kommunal regi, nu varit verksam i hela 30 år.
Och det händer mycket i verksamheten. I fjol inleddes det tvååriga projektet "Samlingsplatser Skolnära Natur i Eskilstuna", som delvis finansieras av Naturvårdsverket genom ett Lona-bidrag (Lokala naturvårdssatsningen reds. anm.), delvis av kommunen.
Samarbetspartners är bland annat Arbetsmarknadsenheten, AMA, där ett antal personer ute i Lagersberg har snickrat de bänkar som ingår i de totalt tio stycken uteklassrum på skolor runt om i Eskilstuna, tänkta att användas i den vardagliga undervisningen. Naturskolan fortbildar dessutom skolpersonalen om hur de kan arbeta med skolämnena utomhus, samt tillhandahåller pedagogiskt material.
– Skolchefen initierade det här och tyckte att vi skulle inspirera pedagoger att göra utomhusdagar och använda utemiljön mer i skolorna. Så det är en policy eller vilja från skolledningen, vilket vi tycker är jättebra, säger Ann-Sofie Hagman, utomhuspedagog på Naturskolan.
Så här ser uteklassrummen ut när de är färdiga. Just denna ligger vid Vallby skola utanför Eskilstuna.
Traditionell undervisning inomhus är inte på väg bort, däremot kan den i större utsträckning kompletteras av att vara ute där det händer – i det här fallet naturen.
– Ska man lära sig om småkryp, då är man där småkrypen finns. Vi vill vara en variation till den vanliga undervisningen. När fler sinnen är involverade och man både, känner, luktar ser och hör, så kanske det passar fler eller att man kommer ihåg bättre, säger utomhuspedagogen Magnus Svarfvar.
Utöver själva lärandet kan utomhusundervisning också ha vissa synergieffekter. Dels i form av minskad stress hos elever, dels en större förståelse om människans påverkan på miljön och klimatet. Det sistnämnda menar Magnus Svarfvar är en särskilt angelägen fråga, i en tid då det kommer klimatrapporter titt som tätt.
– Från vårt perspektiv kan vi visa att det är en plats som man vill ta hand om. Har man ingen relation till platsen kan det vara svårare att bry sig om den. Vi vill skapa en positiv naturkänsla, att den är viktig och inte bara är till för rekreation och vila – utan att ekosystemen måste fungera.