Den som ringer 112 om brand i Eskilstuna, Flen och Strängnäs kopplas i dag till ledningscentralen i Eskilstuna. Men från och med tisdag går samtalet i stället till Stockholm.
Den som ringer 112 om brand i Eskilstuna, Flen och Strängnäs kopplas i dag till ledningscentralen i Eskilstuna. Samtidigt kan befäl med lokalkännedom lyssna på samtalet i syfte att förbereda sig och, i vissa fall, spara livsviktiga minuter.
– Det ger en ovärderlig bild för oss som ska åka ut. När befälet får informationen hör man av vilken kaliber larmet är och kan hjälpa räddningsoperatören att hitta. Det gör att vi får med oss rätt fordon och utrustning, vi hinner ofta klä på oss och i vissa fall åka mot platsen innan larmet har gått, säger en av brandmännen tidningen pratat med.
En kollega ger ett konkret exempel på när arbetssättet kan ha varit livsavgörande.
– Nyligen hade vi en fullt utvecklad lägenhetsbrand som larmoperatören och ledningscentralen hade svårt att lokalisera. Men befälet som lyssnade på samtalet visste precis var det var och skickade själv ut bilar. De var nästan framme på platsen när larmet kom. Det var då en person kvar i lägenheten. Det finns hur många sådana exempel som helst.
Men som en del av den kommande omorganisationen, då ledningscentralen ska flyttas över till Södertörns brandförsvarsförbund i Stockholm, kommer funktionen att tas bort. Från och med den 6 december kommer befäl och brandmän i stället att behöva vänta på att operatörerna hos SOS och ledningscentralen i Stockholm har rett ut var insatsen behövs.
Södertörns brandförsvarsförbund står dock fast vid att medlyssningen inte ingår i arbetssättet.
Det stora motståndet kan, enligt brandmännen, förklaras av att räddningstjänsten i Stockholm inte har samma behov av medlyssning. Där ligger stationerna så nära varandra att det i stället riskerar att komplicera insatsledningen. Men att begränsa insynen i larmsamtalen är också ett effektivt sätt att undvika kritik, menar brandmännen.
– Men det är en tjänst som kan göra stor skillnad för våra kommuninvånare. Det är rutinerade befäl som sitter som lyssnar – flera har över 20 års erfarenhet medan man kan bli operatör helt utan branderfarenhet efter några månaders internutbildning.
Camilla Dahlén, som är räddningschef för räddningstjänsten i Eskilstuna, bemöter brandmännens kritik:
– Det stämmer att vi har velat ha kvar funktionen. Dock är det ingen annan av de 43 kommuner som ingår i samarbetet som har medlyssning till de lokala befälen och vi behöver rätta in oss i det ledet. Det finns detaljer som kanske inte blir bättre för oss lokalt men om vi ser till helheten så kommer vi att bli en del av ett samarbete som är betydligt starkare, säger hon.
Camilla Dahlén, som är räddningschef för räddningstjänsten i Eskilstuna, delar inte brandmännens oro.
Dahlén understryker vidare att hon själv inte är orolig för övergången. Detta trots att samarbetet mellan Sörmlandskustens räddningstjänst och Södertörns brandförsvarsförbund har kantats av problem knutna till långa utryckningstider och bristande lokalkännedom, vilket P4 Sörmland har rapporterat om.
– Den utvärdering som gjordes i samband med den övergången har använts för att vi ska undvika en del av de misstag som gjordes då. Det kommer ändå att bli en inkörsperiod där allt inte kommer att bli helt rätt och vi räknar också med att larmbehandlingstiderna blir något längre till att börja med.
Brandmännen jag har pratat med menar att medlyssningen kan utgöra skillnaden mellan liv och död. Delar du den bilden?
– I vårt jobb finns det flera delar som kan utgöra skillnaden mellan liv och död. Tiden från det att någon ringer 112 till dess att vi är på plats kan ibland vara en av dem och vi arbetar på olika sätt för att korta den.
Hos Södertörns brandförsvarsförbund ser man ledningssystemet, där medlyssning bara sker på räddningscentralen, som en styrka som skapar enhetlighet. Att syftet skulle vara minskad insyn dementeras av förbundsdirektören Cecilia Uneram.
– Skulle vi ha olika arbetssätt skulle vi ha mer utmaningar i att hitta gemensamma strukturer och förhållningssätt. Samarbetet skulle försvåras.
Cecilia Uneram, som är förbundsdirektör på Södertörns brandförsvarsförbund, ser centraliseringen av ledningssystemet som en styrka. "Förr fick brandbilar vända vid kommungränserna – vi har kommit en bra bit sedan dess", säger hon.
Är inte utmaningarna värda fördelarna om medlyssningen faktiskt räddar liv?
– Nu spekulerar du. Kommunerna har själva valt att gå in i samarbetet och vi har ett ständigt förbättringsarbete.
I Nyköping har ju stora utmaningar funnits.
– Eskilstuna, Flen och Strängnäs kan teckna vilka avtal de vill, men att skapa parallella arbetssätt är inget som efterfrågades när vi klev in i samarbetet, säger Cecilia Uneram.