Många av de skolrankingar som finns i dag är förenklade och därmed missvisande. Det anser Lärarnas riksförbund som därför har gjort en egen sammanställning av grundskoleverksamheten i Sveriges kommuner. Det är en jämförelse där LR har tagit hänsyn till kommunernas olika förutsättningar genom att titta på bland annat skattetryck, antal nyanlända och utbildningsnivå.
– Vi har tagit till oss den kritik som kommit de senaste åren mot de olika skolrankingar som gjorts. Det här är ett nytt mer objektivt grepp där vi har jämfört kommunerna utifrån deras förutsättningar, säger Zoran Alagic, senior rådgivare på Lärarnas Riksförbund.
På måndagsmorgonen presenterades resultatet av sammanställningen där LR har tittat på undervisningskostnader, lärarlöner, lärarbehörighet och elevresultat och tillsammans med kommunernas förutsättningar gjort en ranking. För Eskilstunas del är det till viss del dyster läsning. Kommunen landar på plats 160 av 290 kommuner. Den dystraste läsningen finns under kolumnen lärarlöner där Eskilstuna hamnar på plats 201.
– Det är ett oväntat resultat, jag uppfattar att vi ligger bra till när det gäller löner sett till närområdet. Jag får titta djupare på det där, säger Hans Ringström, skolchef för grundskolan i Eskilstuna.
Även när det gäller lärarbehörighet är Eskilstuna på nedre halvan, 187.
– Vi jobbar mycket med att locka behöriga lärare och få dem att stanna kvar här. Vi konkurerar främst med omgivande kommuner, säger Hans Ringström som inte hade hunnit ta del av rankingen när tidningen ringde.
Än värre är det för Strängnäs del som hamnar på plats 249 där lärarbehörigheten (258) och elevresultaten (269) sticker ut i negativ riktning.
– Skolrankingar är partsinlagor som vi respekterar och tittar på utifrån vad de visar. Men vi kan inte ge nämnden rekommendationer utifrån de här rankingarna, det är en del i en helhet, säger Tony Lööw, utbildningschef i Strängnäs kommun.
Han hade inte heller hunnit ta del av rankingen när tidningen nådde honom, men är tydlig med att Strängnäs jobbar hårt både vad gäller att ha stor del behöriga lärare och höja skolresultatet.
– Rektorerna på respektive skola rekryterar lärare inför varje läsår, men det fattas lärare i Sverige och vi gör vad vi kan för att konkurera med andra kommuner, säger Tony Lööw.
– Vi vet om att vi har en utmaning när det gäller skolresultaten och har därför tagit fram ett skolutvecklingsprogram och jobbar med att få ordning på det. Det här är inga data som är okända för oss och vi gör en serie insatser för att komma till rätta med det, fortsätter Tony Lööw.
För Flens kommun är siffrorna däremot glädjande. Efter att ha legat lågt i rankingen Årets skolkommun i flera år, plats 275 förra året, återfinns Flen på plats 34 i LR:s sammanställning. Lärarbehörigheten (plats 46) och elevresultaten (plats 53) sticker ut mest i positiv riktning. Bäst av alla kommuner i Sörmland är Trosa på plats 31 och Vingåker hamnar lägst av länets kommuner på plats 283.
Tidningen har sökt skolledningen i Flen utan framgång.