Håkan Bergsten tror att det är i det privata som folk måste förändra sitt beteende för att hejda pandemin. För många företag och organisationer har redan dragit åt så gott de kan.
Själv har han inte träffat sina föräldrar, som bor 40 mil norrut, sedan i januari och har inte umgåtts med bekanta sedan i februari.
– Jag försöker träna själv i skogen, inte på gym som tidigare. Och vi umgås bara i närmaste familjen, säger han och fortsätter.
– Kan vi bryta kedjan så har vi bidragit. Kan jag undvika att smitta mina föräldrar eller svärföräldrar så har vi gjort något. Man måste tänka över varje situation.
Han upplever att många å ena sidan låter bli att gå till matbutiken, men å andra sidan trängs på boulebanan eller flåsar nära varandra i elljusspåren när träningen flyttar ut.
– Jag tycker att folk ska röra på sig, att de ska ut i friska luften. Men gör det inte nära varandra i grupp.
Just nu ser han över hur kommunen som organisation kan anpassa sig ytterligare, men konstaterar att det inte finns så mycket mer att ta av.
– Vi ser över att vara så lite folk som möjligt på plats, vi försöker rulla på personalen, men vi vill ha beslutsmässighet på plats.
Det finns en oro om hur de skärpta reglerna ska slå mot näringslivet och man ser över vilka åtgärder som redan har vidtagits och vad som kan kompletteras.
– Vi har fått in från en del ideella föreningar att det är tufft och det ser vi över ärende för ärende.