Föräldrar till barn på de olika landsbygdsskolorna har gjort gemensam sak på Facebook. Där har en protestsida startats där bland annat ett öppet brev har riktats till ledande politiker. I brevet påminns kommunalråden Jacob Högfeldt (M) och Monica Lindell Rylén (S) om hur de uttalade sig före valet om vård och skola. Då sa de att det är helheten i kommunen som räknas och att välfärden är en hjärtefråga.
Brevet är besvarat och kommunalråden påminner i svaret om att inga beslut om nedläggning har fattats. Det handlar om en process som kommunalråden erkänner har börjat fel, men det vill båda förbättra genom att frågan om landsbygdsskolornas framtid utreds och genomlyses på allvar. Korrespondens har fortsatt och föräldrarna svarar att de inte nöjer sig med annat än att skolorna förklaras som skyddade.
Några partier tar redan ställning för ett bevarande men alla är överens om att det måste till någon slags förändring. Det är svårt att säkra den mer kunskapsintensiva utbildning som större barn behöver på skolor med allt färre elever.
Ett parti som så sent som i år öppet har tagit ställning i frågan om landsbygdsskolornas framtid är Folkpartiet. Den 15 januari skrev två aktiva folkpartister, Staffan Blomqvist och tidigare kommunalrådet Fredrik Lundgren, på Strengnäs Tidnings debattsida. De menar att de tre landsbygdsskolorna borde omorganiseras till skolor med klasser från förskoleklass till och med tredje klass.
– Det ligger i linje med den omorganisation som vi redan har genomfört på skolorna i Strängnäs. Yngre barn ska ha en skola nära där de bor. Men när man har fyllt tio år så är det rimligt att man tar sig till skolan med skolskjuts. Man ska gå på en skola anpassad för specialundervisning med rätt lokaler som till exempel innehåller kemisalar och har speciallärare. Sådant är svårt att erbjuda på en landsbygdsskola, säger Fredrik Lundgren (FP).
Fredrik Lundgren var som tidigare kommunalråd ledande när Strängnäs genomförde sin senaste omorganisation av skolan år 2012. Den var allt annat än populär bland de föräldrar vars barn fick byta skolor till Paulinska och till Karinslundsskolan. Att göra om landsbygdsskolorna att hysa förskoleklass upp till med tredje klass är helt i linje med den organisation som Lundgren drev på för fyra år sedan.
De tre landsbygdsskolorna har gått med minusbudget i flera år. 2014 budgeterades för cirka 10,6 miljoner konor för alla tre. Den klarade skolorna inte att hålla utan sprängde den med 1,6 miljoner kronor. Inte heller i år klarar skolorna att hålla sig inom budgetramarna. Rektorerna kan inte garantera att utbildningen klarar ställda krav om budgeten måste vara i balans.
För att landsbygdsskolorna ska säkra sin verksamhet på sikt krävs ett årligt tillskott utöver elevpengarna menar Fredrik Lundgren. Tillskottet ska inte drabba övriga skolbarn i kommunen så att de får mindre pengar.
– Vi vill se ett strukturbidrag till landsbygdsskolorna. De pengarna ska tas från kommunstyrelsens budget och inte från barn- och utbildningsnämnden, säger han.