– Jag gick i småskola i det där klassrummet 1953-1954, säger Janne Persson, och pekar mot ett fönster in i Fogdös äldsta skolbyggnad.
Han berättar att hans släkt går att spåra till år 1608 då hans anfader gjorde sig ett liv på Fogdön. Loa Andersson vet inte om hans släktträd har lika djupa rötter i Länna, men där växte han upp och där har han bott i hela sitt liv.
Båda slår vakt om sina hembygder.
– Utan skola kommer Länna att avbefolkas, säger Loa Andersson.
Janne Persson håller med och varnar för att hela kommunen tappar.
– Småföretagare som flyttar från Stockholm vill bo på landet. Men de flyttar inte om det inte finns en skola. Det är idiotiskt att lägga ner, det kommer att påverka hela näringslivet, säger han.
Janne Persson är ägare och styrelseordförande för fastighetsbolaget Kilenkrysset. Ett bolag som han startade och har drivit så att det i dag omsätter över en halv miljard om året. Det märks att han är en person som inte är ovan att få som han vill.
– Det kan jag säga att det parti som röstar för nedläggning kommer aldrig att få min röst igen, säger han, och får medhåll av Loa Andersson.
De litar inte på att det skulle vara dyrt att driva landsbygdsskolor.
– Vi har bett om att få se hur de har räknat fram kostnaderna men de siffrorna har vi inte fått se ännu. Men då undrar man ju hur de alls har fått fram en sammanlagd kostnad, säger Loa Andersson.
Janne Persson hettar röd om kinderna när kostnader kommer på tal. Att räkna på lönsamhet är för honom lika enkelt som att cykla.
– Kvadratmeterhyran där ute på landsbygden är inte mer än 500–700 kronor per år. Det är allt annat än dyrt. Men jag tror att kommunen slår ut ett snitt på lokalkostnaden för alla skolor i kommunen, säger han.
Han har rätt i att lokalkostnaderna för alla grundskolor fördelas jämt. Alla grundskolelevers elevpeng plussas på med 18 908 kronor för lokalkostnader oavsett i vilken skola eleven går. Orsaken är att friskolorna ska få exakt lika stor elevpeng för sina elever som kommunala skolor.
– Jag är säker på att landsbygdsskolorna får hjälpa till att betala Strängnäs kommuns dåliga fastighetsaffärer. Att sälja Thomasgymnasiet och sedan hyra lokalerna är den sämsta affär som har gjorts i den här kommunen, säger Janne Persson.
Om det är sant är oklart. Klart är att en ekonomisk rapport från 2011 visar att Thomasgymnasiet nära nog har dubbelt så dyra lokaler, drygt 37 000 kronor per elev, som riket i övrigt.
Janne Persson klipper till igen.
– Jag äger marken runt hela skolan. Jag hade tänkt betala för en detaljplan och bygga 40-50 villor här, säger han och gör en svepande rörelse med handen.
– Det blir det inget av med det om skolan läggs ner, det kan de bara glömma, säger han.
Liknande planer finns i både Länna och Härad.