– Vi vill gärna renovera tillbaka det tidstypiska. Vi antar att det finns de som har massa minnen kopplade till den här byggnaden och vi vill göra den rättvisa, säger Oskar Wersäll.
Kyrkan tros vara byggd 1909 och byggnaden har sedan dess fungerat som skola, snickeri och sedan 1974 varit permanentbostad.
– I dag är det bara fönstren och formen som vittnar om att det har varit en kyrka, konstaterar Oskar Wersäll.
Familjen Wersäll består av mamma Ilse, pappa Oskar, storebror Truls (3,5 år) och lillebror Ru. Ilse är uppvuxen i Marmorbyn och Oskar i Högsjö. När de bestämde sig för att lämna Göteborg ville de flytta närmare sina familjer, men inte riktigt hela vägen hem. I Hälleforsnäs fann de den unika byggnaden och visningen var en minst sagt populär tillställning.
– Men jag tror att många skrämdes av skicket och av att man inte riktigt visste hur mycket det skulle vara att göra, säger Oskar.
Än så länge har de bland annat målat om stora delar av fasaden och rivit ut ett badrum efter en fuktskada. Några innergolv har bytts ut, andra har slipats och behandlats. Taket i den stora salen, som fungerar som vardagsrum, middagsplats, musikhörna – och ibland som cykelbana för Truls – har målats och springorna, som tidigare blottade isoleringens underliggande plast, har tätats med lister.
– Det blev ungefär en kilometer list, konstaterar Oskar.
Rummet i sig är mer än dubbelt så stort som deras förra hem. Omkring 95 kvadratmeter med pampiga kyrkofönster och generös takhöjd. Det ser extra stort ut när man ser det i förhållande till sju veckor gamla Ru som sover i sin pappas famn.
– Vi har hyvlat till tidstypiska lister. De som satt här tidigare var helt raka, men vi vill ha det i sekelskiftesstil.
Oskar har nyligen börjat som lärling inom finsnickeri i Eskilstuna och spelar dessutom i det Göteborgsbaserade bandet Hypnos, ett rockband med 70-talsinfluenser. Hade det inte varit för pandemin hade de just haft en Europaturné i ryggen. Men då hade familjen inte kommit så långt med renoveringen som de har gjort sedan de flyttade in i mars.
– Det tar nog alltid tid att komma in i det sociala när man flyttar till ett nytt ställe och vi har ju gjort det mitt i corona, säger Ilse.
Dessutom började hon sitt nya jobb, som ST-läkare på barnmedicin-avdelningen på Mälardalens sjukhus, mitt i pandemin. Men nu är hon hemma med Ru och undrar om brukssamhällets lekparker kommer att vara mer välbesökta när uppmaningarna om social distansering är ett avslutat kapitel?
Familjen är imponerad av ortens bygderåd och gick på ett möte för att visa sitt engagemang kort efter att ha flyttat in.
– Bygderådet gör ett jättebra jobb med att se till att det händer saker och att man känner sig inkluderad, säger Ilse.
Vidare är de imponerade av Bruksrestaurangen och glada över att kunna bo med skogen ända in på tomten och ändå ha så nära till tågstationen med dess pendlarmöjligheter.
– Naturen här är verkligen fantastisk, säger hon.
– Tänk att kunna hitta svamp på sin egen tomt!
I den stora salen står en gammal möbel, "ett riktigt Narnia-skåp", som följde med i köpet av byggnaden. I överkant är det märkt "P.P.S.I NÄS 1751" och familjen funderar på vad det står för och om det kan ha lokal anknytning?