Så fungerar en vild strejk

En strejk som inte har stöd av facket kallas för vild strejk.

Sedan 1976 är en vild strejk olaglig om den sker under en period då kollektivavtal gäller. Om strejken genomförs under en period då kollektivavtal saknas krävs stöd av facket för att strejken inte ska räknas som vild.

Vilda strejker var vanligare på 1970- och 1980-talet då många strejker handlade om lokala löneförhandlingar. I dag är möjligheterna till lönehöjningar vid sidan om de centrala avtalen små och de vilda strejkerna också betydligt färre.

Vilda strejker är numera ovanliga, den senaste var 2017 när renhållningsarbetare i Stockholm gick ut i en vild strejk om ett nytt lönesystem.

De lokförare som nu strejkar inom pendeltågstrafiken riskerar att få betala ett skadestånd om arbetsgivaren går till Arbetsdomstolen. Enligt dem som anordnar strejken rör det sig om cirka 3 000 kronor per person och strejktillfälle.

Enligt Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid högskolan i Skövde, riskerar de dock inte sin anställning.

– Då ska strejken ha pågått väldigt länge. Man blir inte av med jobbet för en vild strejk på tre dagar.