Onsdagens hÀndelse dÄ en dömd brottsling fritogs nÀr han fÀrdades i en kriminalvÄrdstransport har fÄtt stor uppmÀrksamhet. Mannen, som enligt flera medier Àr en 20-Äring frÄn Malmö som förra Äret dömdes för mordförsök, Àr nu efterlyst internationellt.
Men i Sverige Àr det inte olagligt att avvika frÄn ett fÀngelsestraff.
ââMan Ă€r redan dömd för ett straff. Blir man fĂ„ngad igen sĂ„ fortsĂ€tter man helt enkelt verkstĂ€lligheten av det. Det Ă€r ett stĂ€llningstagande som man gjort i tidigare lagstiftning som sedan helt enkelt inte Ă€ndrats, sĂ€ger Christoffer Wong, lektor i straffrĂ€tt pĂ„ Lunds universitet.
Brottsligt att hjÀlpa
DÀremot Àr det brottsligt att hjÀlpa nÄgon annan att rymma. Döms man för frÀmjande av flykt, som det kallas, kan man fÄ böter eller fÀngelse.
ââFör grovt brott kan man fĂ„ fĂ€ngelse i lĂ€gst sex mĂ„nader och högst fyra Ă„r, sĂ€ger Christoffer Wong.
Men trots att rymningsförsök inte Àr olagliga för dömda brottslingar kan det fÄ konsekvenser.
Normalt sett blir en person som dömts till fÀngelse villkorligt frigiven efter att tvÄ tredjedelar av fÀngelsestraffet avtjÀnats. En rymning kan innebÀra att sÄ inte blir fallet.
ââOch sĂ„ pĂ„verkas permissionerna naturligtvis. Ăr man benĂ€gen att fly sĂ„ fĂ„r man svĂ„rare att fĂ„ beviljat permission frĂ„n fĂ€ngelset, sĂ€ger Christoffer Wong.
ââDet kan ocksĂ„ pĂ„verka till exempel vilka kontakter man fĂ„r ha, om det finns risk att man har kontakt med omvĂ€rlden för att planera en flykt.
Debatt pÄgÄr
Debatten om huruvida rymningar borde kriminaliseras eller inte har pÄgÄtt i flera Är. I riksdagen finns det majoritet för att göra rymningar straffbart, sedan Miljöpartiet i mars i fjol bytte stÄndpunkt.
Sedan tidigare anser Àven Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att dömda som rymmer eller avviker ska kunna bestraffas.
ââDet Ă€r olagligt i flera andra lĂ€nder. SĂ„ Sverige sticker ut, sĂ€ger Christoffer Wong.
"Ideologisk frÄga"
Anledningen till att det inte Àr kriminaliserat i Sverige tror Annika Noréen, docent i straffrÀtt, beror pÄ att man vÀrderar frihet högre.
ââDet har nog varit det viktigaste argumentet, att det skulle bli som en dubbelbestraffning. Man hĂ„ller inte bara mĂ€nniskor instĂ€ngda utan man inskrĂ€nker hoppet om frihet.
Men Àven hon nÀmner det faktum att rymningar sanktioneras pÄ andra sÀtt i Sverige, och att lagstiftarna hittills bedömt att det Àr tillrÀckligt.
ââLĂ€nder anvĂ€nder olika redskap för bestraffning. En lösning som fungerar i ett land behöver inte fungera i ett annat. I praktiken tror jag inte att en kriminalisering skulle ge fĂ€rre rymningar.
I en statlig utredning frÄn 2006 nÀmns frÄgan. DÄ sade man att det troligtvis inte Àr tillrÀckligt mÄnga som skulle lÄta sig avskrÀckas.
ââMan sade att kriminalisering skulle bli mer eller mindre verkningslöst, sĂ€ger NorĂ©en.