Onsdagens händelse då en dömd brottsling fritogs när han färdades i en kriminalvårdstransport har fått stor uppmärksamhet. Mannen, som enligt flera medier är en 20-åring från Malmö som förra året dömdes för mordförsök, är nu efterlyst internationellt.
Men i Sverige är det inte olagligt att avvika från ett fängelsestraff.
– Man är redan dömd för ett straff. Blir man fångad igen så fortsätter man helt enkelt verkställigheten av det. Det är ett ställningstagande som man gjort i tidigare lagstiftning som sedan helt enkelt inte ändrats, säger Christoffer Wong, lektor i straffrätt på Lunds universitet.
Brottsligt att hjälpa
Däremot är det brottsligt att hjälpa någon annan att rymma. Döms man för främjande av flykt, som det kallas, kan man få böter eller fängelse.
– För grovt brott kan man få fängelse i lägst sex månader och högst fyra år, säger Christoffer Wong.
Men trots att rymningsförsök inte är olagliga för dömda brottslingar kan det få konsekvenser.
Normalt sett blir en person som dömts till fängelse villkorligt frigiven efter att två tredjedelar av fängelsestraffet avtjänats. En rymning kan innebära att så inte blir fallet.
– Och så påverkas permissionerna naturligtvis. Är man benägen att fly så får man svårare att få beviljat permission från fängelset, säger Christoffer Wong.
– Det kan också påverka till exempel vilka kontakter man får ha, om det finns risk att man har kontakt med omvärlden för att planera en flykt.
Debatt pågår
Debatten om huruvida rymningar borde kriminaliseras eller inte har pågått i flera år. I riksdagen finns det majoritet för att göra rymningar straffbart, sedan Miljöpartiet i mars i fjol bytte ståndpunkt.
Sedan tidigare anser även Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att dömda som rymmer eller avviker ska kunna bestraffas.
– Det är olagligt i flera andra länder. Så Sverige sticker ut, säger Christoffer Wong.
"Ideologisk fråga"
Anledningen till att det inte är kriminaliserat i Sverige tror Annika Noréen, docent i straffrätt, beror på att man värderar frihet högre.
– Det har nog varit det viktigaste argumentet, att det skulle bli som en dubbelbestraffning. Man håller inte bara människor instängda utan man inskränker hoppet om frihet.
Men även hon nämner det faktum att rymningar sanktioneras på andra sätt i Sverige, och att lagstiftarna hittills bedömt att det är tillräckligt.
– Länder använder olika redskap för bestraffning. En lösning som fungerar i ett land behöver inte fungera i ett annat. I praktiken tror jag inte att en kriminalisering skulle ge färre rymningar.
I en statlig utredning från 2006 nämns frågan. Då sade man att det troligtvis inte är tillräckligt många som skulle låta sig avskräckas.
– Man sade att kriminalisering skulle bli mer eller mindre verkningslöst, säger Noréen.