Expert: Koranbränning kan strida mot lagen

Koranbränningen utanför en moské i Stockholm under högtidsdagen eid al-adha i förra veckan har upprört stora delar av den muslimska världen.

Salwan Momika, som hade ansökt om tillståndet för koranbränningen, smetade in koranen med bacon, rev ut sidor, sparkade och stampade på den och tände sedan eld.

Att många muslimer utomlands har provocerats kan vara en indikation på hur grovt en koranbränning uppfattas, även om det inte direkt har någon juridisk betydelse, enligt Vilhelm Persson som är professor i juridik vid Lunds universitet.

– Hela frågan går ju ut på om en domstol ser det som hets mot folkgrupp, men det spelar ingen roll om det är en liten svensk grupp som tar illa vid sig eller om det är många muslimer i resten av världen.

"Bränna illa i sig"

Både efter en koranbränning i Malmö 2020 och efter att den högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt en koran utanför den turkiska ambassaden tidigare i år inleddes utredningar om hets mot folkgrupp, som båda lades ner. I det senare fallet motiverades beslutet med att koranbränningar riktar sig mot en symbol för religionen, inte gruppen muslimer.

Däremot pågår fortfarande en annan utredning mot Paludan gällande hets mot folkgrupp, sedan han bränt koranen i Malmö 2022.

Uppenbart är det otydligt hur lagen om hets mot folkgrupp kan tillämpas vid den här typen av ärenden, och än så länge har frågan aldrig prövats i domstol.

Enligt professor Vilhelm Persson är det flera omständigheter som kan påverka om det utgör hets mot folkgrupp, där det viktigaste förmodligen är vad som sägs.

– Det är möjligt att vissa koranbränningar är okej medan andra inte är det. Inte minst kan vad man säger i samband med bränningen påverka bedömningen.

Helhetsintrycket måste bedömas för att se om bränningen syftat till att "uttrycka missaktning" som det står i lagtexten.

– Att bränna en koran är ju illa i sig för en del muslimer. Därför vet jag inte om det ses som mer missaktning att till exempel ta bacon på en koran.

Vill att domstol prövar

Vilhelm Persson hade gärna sett att Högsta domstolen prövade ett fall så att det blir tydligt hur långt yttrandefriheten sträcker sig.

En fråga som då hade kunnat besvaras är om platsen och tidpunkten för bränningen påverkar bedömningen. Det har tidigare diskuterats i samband med nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration under bokmässan i Göteborg 2017, som sammanföll med den judiska högtiden Jom Kippur. Riksåklagaren begärde prövningstillstånd i HD den gången men fick nej.

– Då diskuterades det om det var extra illa att nazister demonstrerade utanför en synagoga just under en religiös högtidsdag för judar. På motsvarande sätt skulle man möjligen kunna diskutera det även i det här fallet, säger Vilhelm Persson.