Smittspridningen av coronaviruset gĂ„r snabbare Ă€n nĂ„gonsin och FolkhĂ€lsomyndigheten rĂ€knar nu med runt en halv miljon smittade i veckan. Det aktualiserar frĂ„gan om och nĂ€r Sverige kan uppnĂ„ flockimmunitet â det indirekta skydd mot smitta som uppstĂ„r nĂ€r en stor andel av befolkningen utvecklat immunitet mot sjukdomen. Kort sagt nĂ€r viruset inte har sĂ„ mĂ„nga kvar som det kan smitta.
I Danmark rĂ€knar smittskyddsmyndigheten Statens Serum Institut med att landet nĂ„r flockimmunitet mot coronaviruset inom de nĂ€rmsta veckorna. NĂ€r kan vi vara dĂ€r i Sverige â och vad kan vi vĂ€nta oss av smittspridningen nĂ€rmsta tiden?
Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet och som forskar om smittspridning, tror att flockimmuniteten intrÀffar samtidigt som smittkurvorna börjar dippa.
ââVi vet att nĂ€r smittkurvan börjar vĂ€nda nerĂ„t sĂ„ beror det pĂ„ att flockimmunitet börjat intrĂ€da, eftersom vi inte har nĂ„gra tuffare restriktioner eller nedstĂ€ngningar som kan vara orsaken.
NÄgon vecka
Exakt nĂ€r det intrĂ€ffar kan ingen sĂ€ga med sĂ€kerhet, poĂ€ngterar Tom Britton, men hans âbĂ€sta gissningâ Ă€r att det sker om en till tvĂ„ veckor.
ââOm spridningen fortsĂ€tter i den hĂ€r takten kan jag inte se annat Ă€n att kurvan vĂ€nder nerĂ„t inom tvĂ„ till tre veckor. Det Ă€r vad jag ser genom överslagsberĂ€kningar. Om spridningen gĂ„r Ă€nnu snabbare Ă€n nu kan det ske redan inom en vecka, sĂ€ger Tom Britton.
Ăven Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, tror att toppen av smittspridningen Ă€r maximalt tvĂ„ veckor bort â och att Sverige dĂ„ har en befolkningsimmunitet som Joakim Dillner hellre vill kalla det.
ââJag tror att smittspridningen börjar sjunka om en till tvĂ„ veckor pĂ„ grund av att vi uppnĂ„tt befolkningsimmunitet. Kurvan har gĂ„tt fort uppĂ„t nu ett antal dagar och jĂ€mför man med andra lĂ€nder dĂ€r spridningen av omikron tog fart tidigare sĂ„ borde det vĂ€nda nerĂ„t i Sverige om en vecka ungefĂ€r, sĂ€ger Joakim Dillner.
VĂ€ntas dala snabbt
Han förutspÄr att smittspridningen dÀrefter dalar ganska snabbt och Àr nere pÄ en relativt lÄg nivÄ om ungefÀr en mÄnad, och att spridningen dÄ har gÄtt över i en sÄ kallad endemisk fas, vilket innebÀr att den stabiliserats.
ââOm smittspridningen gĂ„r ner lika fort som den gick upp, vilket brukar vara fallet, borde vi vara dĂ€r om nĂ„gon mĂ„nad eftersom smittspridningen kom lös pĂ„ allvar runt nyĂ„r.
Enligt Joakim Dillner uppstÄr flockimmuniteten framför allt pÄ grund av att mÄnga haft smittan och fÄtt en naturlig immunitet, snarare Àn pÄ vaccinerna som inte ger tillrÀckligt skydd om smitta med omikron Àven om de fortfarande skyddar mot allvarlig sjukdom.
"En kamp vi inte kan vinna"
Ordet flockimmunitet har varit laddat under pandemin och anvĂ€nds inte i FolkhĂ€lsomyndighetens kommunikation. Men myndighetens bedömning Ă€r att en immunitet i befolkningen â i bemĂ€rkelsen att toppen passeras och smittspridningskurvorna börja peka nerĂ„t â intrĂ€ffar inom ânĂ„gon eller nĂ„gra veckorâ, uppger Britta Björkholm, avdelningschef pĂ„ myndigheten.
Det Àr ocksÄ den bilden som gjorde att FolkhÀlsomyndigheten nyligen flaggade för att merparten av restriktionerna troligen kan tas bort den 9 februari om inget oförutsett hÀnder.
Joakim Dillner tror inte att lyfta restriktioner kommer att ha nÄgon större pÄverkan pÄ hur snabbt smittan minskar i samhÀllet.
ââRestriktionerna den senaste tiden har troligen inte haft nĂ„gon betydande effekt pĂ„ smittspridningen â hade de haft det hade spridningen inte fortsatt att gĂ„ sĂ„ fort. Jag tror vi mĂ„ste inse att fĂ„ stopp pĂ„ omikron-epidemin Ă€r en kamp vi inte kan vinna.
Höga mörkertal
Men frÄgan Àr hur pass sÀkra bedömningar det gÄr att göra i dag över smittoutvecklingen, i och med att majoriteten som misstÀnks vara smittade numera inte uppmanas att PCR-testa sig. DÀrmed kommer de aldrig med i den officiella statistiken.
Enligt Tom Britton överstiger mörkertalet troligen de inrapporterade fallen med rĂ„ge â och kanske Ă€r runt 50 procent fler Ă€n de inrapporterade fallen, men han betonar att siffran Ă€r högst osĂ€ker.
ââDet Ă€r mycket svĂ„rare nu eftersom mörkertalet ökat, ingen har riktigt bra koll pĂ„ hur mĂ„nga som smittas nu. Och det gĂ„r snabbt nu, sedan nyĂ„r har mellan 600 000 och 700 000 fall inrapporterats vilket troligen innebĂ€r att över 1,5 miljoner personer smittats bara sedan nyĂ„r. Inom tre veckor, nĂ€r jag tror att kurvan börjat vĂ€nda, kan fyra till sex miljoner mĂ€nniskor ha smittats sedan nyĂ„r om det har fortsatt öka fram tills dess, sĂ€ger Tom Britton.
BĂ€ttre att smittas nu?
Nyligen gick norska Folkehelseinstituttet (FHI) ut med bedömningen att det för personer som fÄtt sin tredje dos Àr bÀttre att smittas nu Àn senare, medan man har en bÀttre skyddseffekt av vaccinet. Men det resonemanget Àr Joakim Dillner tveksam till.
ââMan kan ju inte föresprĂ„ka att folk ska bli smittade med flit. Det finns fortfarande personer i riskgrupper som kan drabbas allvarligt av infektionen och det sĂ€kraste för ens hĂ€lsa Ă€r Ă€ndĂ„ att undvika infektionen genom smittskyddsĂ„tgĂ€rder och vaccination.
FöretrÀdare för bland annat WHO sÀger att vi skönjer slutet av pandemin nÀr omikron dragit fram över vÀrlden. Tom Britton delar den bilden.
ââSĂ„ lĂ€nge det inte kommer en ny variant tror jag att majoriteten av lĂ€nderna Ă„tminstone i Europa har slĂ€ppt pĂ„ restriktionerna i början av mars, och att covid-19 inte heller lĂ€ngre klassas som en samhĂ€llsfarlig sjukdom, men det Ă€r en gissning. DĂ€remot kan det se annorlunda ut för lĂ€nder i andra delar av vĂ€rlden dĂ€r vaccinationsgraden Ă€r lĂ€gre.