Svenskarnas kontantuttag minskar – igen

Svenskarna ratar sedlar och mynt till fördel för det kontantlösa betalandet. PÄ ett Är har kontantuttagen gÄtt ner med tio procent, enligt en ny undersökning.

Kontantuttagen i Sverige minskar, enligt en undersökning. Arkivbild.

Kontantuttagen i Sverige minskar, enligt en undersökning. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-04-19 20:15

– Det bekrĂ€ftar den trend som funnits i Sverige ett tag, att konsumenterna i stĂ€llet anvĂ€nder digitala lösningar att betala med, sĂ€ger Johan Nilsson, kund- och marknadschef vid Bankomat AB, som gjort undersökningen Kontantbarometern.

Svenskarna tog ut 42,5 miljarder kronor i Bankomats uttagsautomater under andra halvÄret 2019 och i genomsnitt tog varje svensk ut 686 kronor i mÄnaden. Vid motsvarande period Äret innan lÄg uttagen pÄ totalt 47 miljarder kronor, eller 766 kronor per person och mÄnad.

Johan Nilsson tror att antalet uttag minskar pÄ grund av att de digitala lösningarna, som till exempel betalkort och betalappar, Àr smidiga.

– Konsumenterna anvĂ€nder helt enkelt det som Ă€r enkelt och bekvĂ€mt. De nordiska lĂ€nderna – och framför allt Sverige – stĂ„r ut i anvĂ€ndandet av digitala betalmedel. I resten av vĂ€rlden Ă€r kontantanvĂ€ndandet fortfarande stort, sĂ€ger han.

"Ett sÄrbart samhÀlle"

Men trots att kontantanvÀndandet minskar mÀrks det av ett missnöje sÄ fort en uttagsautomat plockas bort.

– En stor del av befolkningen har inte tillgĂ„ng till nya digitala betalningsmetoder, sĂ„ det finns fortfarande ett behov av att kontanter gĂ„r att anvĂ€nda, sĂ€ger Johan Nilsson.

Det digitala utanförskapet Àr ocksÄ nÄgot som nÀtverket Kontantupproret har tagit fasta pÄ. Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson tagit initiativ till nÀtverket.

– Det Ă€r en stor grupp som lĂ€mnas utanför eftersom att alla inte Ă€ger eller kan anvĂ€nda en smartphone eller ett bankomatkort. Ett samhĂ€lle utan kontanter Ă€r sĂ„rbart, framför allt i krissituationer dĂ„ de digitala betalmetoderna kanske inte fungerar, sĂ€ger Björn Eriksson.

Kontanter som reservalternativ

Han anser ocksÄ att enbart digitala betalmedel leder till ett övervakningssamhÀlle.

– Det Ă€r en integritetsfrĂ„ga. Om det bara finns digitala betalsystem i ett samhĂ€lle skapas ett perfekt övervakningssystem, kontanter gĂ„r inte att spĂ„ra pĂ„ samma sĂ€tt.

TT: Men om svenskarna visar ointresse för kontanter, behövs de verkligen dÄ?

– Det handlar inte om att ta bort de digitala betalmedlen, jag anvĂ€nder sjĂ€lv betalkort och Swish. Men nu Ă€r vi vid ett vĂ€gskĂ€l dĂ€r vi ska bestĂ€mma om de olika systemen kan leva sida vid sida. Kontanterna mĂ„ste finnas kvar som ett reservalternativ, sĂ€ger Björn Eriksson.

Fakta: SÄ har undersökningen gjorts

Statistiken som undersökningen Kontantbarometern bygger pÄ Àr de samlade uttagen och insÀttningarna frÄn Bankomats kontantautomater i Sverige. BerÀkningen av genomsnitt per person bygger pÄ SCB:s statistik över hela Sveriges befolkning.

Kontantbarometern per lÀn

Uttag per person och mÄnad under andra halvÄret 2019 i varje lÀn.

SkÄne: 787 kr

Stockholms lÀn: 729 kr

VÀstra Götaland: 725 kr

VĂ€stmanland: 721 kr

VĂ€rmland: 704 kr

Gotland: 679 kr

Kalmar lÀn: 677 kr

Dalarna: 674 kr

Östergötland: 655 kr

Södermanland: 652 kr

GĂ€vleborg: 649 kr

Blekinge: 646 kr

VĂ€sternorrland: 645 kr

Jönköpings lÀn: 641 kr

Norrbotten: 620 kr

Halland: 619 kr

Kronoberg: 604 kr

Örebro lĂ€n: 599 kr

JĂ€mtland: 565 kr

Uppsala lÀn: 502 kr

VĂ€sterbotten: 405 kr

Hela landet: Hela landet 686 kr

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!