UpptÀckten bedöms bli viktig i kampen mot infektioner som uppstÄr inom vÄrden. I försök har de vassa grafitflagorna dödat sÄ mycket som 99,99 procent av alla bakterier.
"Det ser mycket lovande ut", skriver Ivan Mijakovic, professor i bioteknik pÄ Chalmers, i ett mejl till TT.
Grafit Ă€r en variant av kol, som bland annat anvĂ€nds i pennor. I detta sammanhang anvĂ€nds grafitflagor i nanostorlek, det vill sĂ€ga högst en tiotusendels millimeter stora. De vassa flagorna formgjuts in i ett plastmaterial, pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att de riktas vinkelrĂ€tt utĂ„t frĂ„n materialets yta â ungefĂ€r som en spikmatta.
Hindrar belÀggningar
PÄ saker som opereras in i vÄr kropp, till exempel proteser, katetrar eller implantat, kan en sÄdan mikroskopisk spikmatta hindra bakteriebelÀggningar som skulle orsaka infektioner.
MÀnskliga celler Àr betydligt större Àn bakterier, och skadas knappast av grafitflagorna.
Hittills har metoden testats i laboratoriemiljö. "VÀgen frÄn en sÄdan uppfinning till verklig anvÀndning pÄ sjukhus Àr mycket lÄng", framhÄller Ivan Mijakovic.
Men det finns stora förhoppningar. Infektioner vid höft- eller knÀproteser, tandimplantat och liknande kan vÄlla stort lidande för patienter. Problemen behandlas och förebyggs idag med antibiotika, vilket i sin tur bidrar till ökad resistens mot antibiotikan.
I vÀrsta fall mÄste inopererade hjÀlpmedel tas ut ur kroppen igen.
Bytte material
Samma princip som nu varit framgĂ„ngsrik med grafitflagor i plast har tidigare utprovats pĂ„ Chalmers med grafen, som Ă€r ett oerhört tunt kolmaterial â böjligt, men tĂ€tt. Men grafen Ă€r dyrt och flagor tar tid att framstĂ€lla. DĂ€rför vĂ€ndes blicken mot grafit, som Ă€r billigare och enklare att hantera.
Plastmaterialet blandas upp med 15â20 procent grafit i tillverkningen, som bygger pĂ„ standardprocesser för att göra plastföremĂ„l.
Forskningen pÄ Chalmers i Göteborg har presenterats i den vetenskapliga tidskriften Small, som handlar om nanoteknik. Förste författare av artikeln Àr Santosh Pandit, postdoktor pÄ Chalmers.