Stockholmskonferensen: BlĂ„gula företrĂ€dare Ă€r mycket stolta över att FN:s första miljökonferens hölls pĂ„ svensk mark â i Stockholm i juni 1972. Ett syfte med Stockholm+50 Ă€r att högtidlighĂ„lla att det har gĂ„tt 50 Ă„r sedan mötet som bidrog till att lyfta miljöfrĂ„gor pĂ„ den internationella dagordningen.
COP27: Nej, det Ă€r inte Ă€nnu en i raden av halvdĂ„liga polisserier utan namnet pĂ„ den internationella klimatkonferens som hĂ„lls varje Ă„r â höstens upplaga i Egypten Ă€r nummer 27 i ordningen. COP stĂ„r för "Conference of the parties" och syftar pĂ„ parterna i FN:s klimatkonvention.
UNFCCC: Förkortning för FN:s klimatkonvention som ska begrÀnsa de globala utslÀppen av vÀxthusgaser. För att lÄta extra insatt sÀger du "U-N-F-triple-C" i engelsksprÄkiga sammanhang. Skrevs under vid vÀrldskonferensen i Rio 1992 och stÄr för United Nations framework convention on climate change.
IPCC: FN:s klimatpanel (Intergovernmental panel on climate change) sammanstÀller det vetenskapliga lÀget om klimatförÀndringarna. I den senaste rapporten konstaterades att de globala utslÀppen mÄste nÄ sin topp inom tre Är för att de vÀrsta konsekvenserna av klimatförÀndringen ska kunna undvikas
Parisavtalet: Den juridiskt bindande överenskommelse frÄn 2015 som enade vÀrldens lÀnder i ett avtal för att tackla den globala uppvÀrmningen och minska utslÀppen av vÀxthusgas.
NDC: Ănnu en förkortning? Just den hĂ€r kan vara bra att ha koll pĂ„ nĂ€r lĂ€nder pratar om sitt klimatarbete. Det handlar om nationella klimatĂ„taganden (Nationally determined contributions) som beskriver hur olika lĂ€nder ska nĂ„ Parisavtalets mĂ„l.
1,5 grader: Parisavtalet har som mÄl att begrÀnsa den globala uppvÀrmningen till vÀl under 2 grader, helst 1,5 grader, jÀmfört med förindustriell tid. VÀrlden har dock redan vÀrmts upp till 1,1 grader och Àr snabbt pÄ vÀg mot 1,5 grader, enligt FN:s klimatpanel.
NettonollutslÀpp: StrÀvan efter att fÄ ner utslÀppen sÄ mycket som möjligt och kompensera det som ÀndÄ slÀpps ut med negativa utslÀpp. PÄ sÄ sÀtt ska plusutslÀpp och minusutslÀpp bli till ett slags nollutslÀpp.
Negativa utslÀpp: Handlar inte om utslÀpp med dÄlig instÀllning utan om att suga upp, samla in eller pÄ andra sÀtt ta hand om koldioxid som redan har slÀppts ut i atmosfÀren. Det kan handla om skogsplantering, koldioxidinlagring frÄn biobrÀnsle och infÄngning av koldioxid frÄn luften. Kallas Àven minusutslÀpp.
Antropogena utslÀpp: UtslÀpp som Àr orsakade av mÀnniskor, i motsats till utslÀpp som uppstÄr i naturen.
KolsÀnkor: NÄgot som lÄngsiktigt fÄngar upp koldioxid frÄn atmosfÀren genom att binda den. Skogar, kÀrr och hav Àr exempel pÄ kolsÀnkor.
Klimatfinansiering: En het frÄga i internationella klimatsammanhang. Det handlar om hur rikare lÀnder ska hjÀlpa mindre utvecklade lÀnder ekonomiskt för att begrÀnsa utslÀpp och hantera klimatförÀndringar. Alla pengar som utlovats har dock inte betalats ut vilket har lett till dÄlig stÀmning.
Mitigation (dÀmpande ÄtgÀrd): NÀr det handlar om klimatet betyder det engelska ordet "mitigation" helt enkelt utslÀppsminskningar.
Adaptation (anpassning): Handlar om hur vÀrldens lÀnder kan anpassa sig till klimatförÀndringarnas effekter. Det kan handla om att ta fram system som tidigt kan varna för översvÀmningar eller bygga barriÀrer för att tackla stigande havsnivÄer.