Sjukhus extra sårbara vid skyfall

När räddningstjänsten kom till Centralsjukhuset i Kristianstad stod fem centimeter vatten i omklädningsrum, korridorer och förråd för engångsartiklar på byggnadens baksida.

Enligt Mattias Hjerpe som forskar om städers klimatomställning vid tema Miljöförändring på Linköpings universitet är det inte förvånande att sjukhus drabbas vid ett skyfall.

Lätt att ta sig in

– Det förvånar mig inte. Många regioner, som ansvarar för hälso- och sjukvården, har inte kartlagt om sjukhus och vårdcentraler är sårbara inför skyfall eller ställt sig frågan om vad som händer om det kommer ett, säger han.

Samtidigt är de ofta sårbara i sin konstruktion. Sjukhusens akutmottagningar och ingångar är tillgänglighetsanpassade och då är det också lättare för vatten att ta sig in. Byggnaderna har ofta källare med kulvertar där stora mängder vatten kan rinna ned och påverka utrustning och material som förvaras där.

– Då är det bra om man har funderat kring hur man gör för att förhindra att vatten tar sig in i sjukhuset, säger Mattias Hjerpe.

Det kan göras genom luckor som kan fälls upp när det regnar som mest, tätare dörrar som vatten inte kan ta sig igenom och automatiska skydd som hindrar vattnet. Utanför kan man använda grönytor för att skapa höjdskillnader så att vattnet rinner bort från sjukhuset i stället för in i det. Det behöver också finnas en beredskap att hantera översvämning på sjukhuset.

Regioner utan ansvar

Kristianstad kommun hör enligt Mattias Hjerpe till dem som jobbat med sin klimatanpassning. Men i det här fallet hjälper inte det – sjukhus drivs av regionen och här kommer en viktig aspekt in.

Sedan 2018 finns en förordning som ger omkring 50 myndigheter och länsstyrelserna i uppdrag att bedriva klimatanpassningsarbete.

Kommunerna har ett indirekt ansvar för klimatanpassning genom plan- och bygglagen, sitt ansvar för vatten- och avlopp, räddningstjänst och som fastighetsägare.

– Men när det gäller regionerna så har de inget ansvar för klimatanpassning annat än som fastighetsägare – än, säger han.

TT: Vad behövs i fallet regionerna?

– Regionernas klimatanpassningsarbete behöver stärkas. Det behövs ett tydligt mandat, som i förordningen till myndigheterna, där klimatanpassning och extrema väderhändelser pekas ut som viktiga. Gör en sårbarhetsanalys och ta fram en handlingsplan om vad som ska göras och när det ska blir gjort, säger Mattias Hjerep.

Nya regnvarningar

Svårigheten ligger i att utfärda ett sådant uppdrag från centralt håll till en självstyrande region.

– Det går troligen snabbare och lättare om regionpolitikerna ålägger sina tjänstemän att jobba med det här, säger han.

På torsdagen gick SMHI ut med klass-1 varningar för stora regnmängder i både Dalarnas och Gävleborgs län det kommande dygnet.

I Hälsingland och nordvästra Dalarna är det risk för stora vattensamlingar, överfyllda dagvattenledningar och översvämmade källare.