1. Inga undantag för Sverige
Det första som bör pÄpekas, enligt de experter TT talat med, Àr att Nato inte Àr en överstatlig organisation, likt EU.
Försvarsalliansens 30 medlemmar bestÀmmer sjÀlva över sina trupper och sitt territorium.
Samtidigt finns inget medlemskap "light", sade Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen nÀr han lade fram den finlÀndska regeringens sÀkerhetspolitiska rapport nyligen.
I den svenska Natodebatten har det nÀmnts att Sverige bör fÄ nÄgot slags undantag vid en eventuell ansökan, likt Danmark och Norge som under kalla kriget hade speciella undantag frÄn utplacering av sÄvÀl kÀrnvapen som Natotrupp pÄ egen mark.
Men Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap pÄ Försvarshögskolan, tror att det Àr fel vÀg att gÄ.
ââOm nĂ„gon har idĂ©er om att vi ska sĂ€tta in reservationer gĂ€llande vilka lĂ€nder vi vill hjĂ€lpa sĂ„ misstar de sig grovt. Det Ă€r ett sĂ€kert sĂ€tt att se till att samtliga 30 medlemsstater inte kommer acceptera en svensk ansökan.
ââDu gĂ„r inte till Nato med en lista pĂ„ "saker du inte vill göra", enligt Westberg â som till exempel vilka lĂ€nder du Ă€r beredd att skicka trupper till. DĂ€r brukar Natolandet Turkiet lyftas i debatten.
MedlemslÀnderna fattar sina beslut i konsensus men trots detta Àr Nato en mellanstatlig organisation som inte kan bestÀmma över Sveriges huvud. Varje insats ska förankras i regeringen eller i riksdagen, och dÀr krÀvs en majoritet.
ââNĂ€r du vĂ€l Ă€r medlem Ă€r det vi sjĂ€lva som bestĂ€mmer pĂ„ vilket sĂ€tt vi ska bidra till försvaret av till exempel Turkiet, sĂ€ger Westberg.
.
2. Sverige blir en del av Natos kollektiva försvar
Den mest betydande konsekvensen av ett Natomedlemskap Ă€r att Sverige skulle bli en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av sĂ€kerhetsgarantier enligt Washingtonfördragets artikel 5. Paragrafen har bara anvĂ€nts en gĂ„ng â under terrorattackerna mot USA den 11 september 2001.
PÄ motsvarande sÀtt har ett medlemsland beredskap för att stödja andra lÀnder i alliansen i en situation dÀr det kollektiva försvaret aktiveras. LÀnderna bidrar frivilligt med styrkor, som sedan ÄtervÀnder nÀr uppdraget Àr avslutat. Varje land stÄr för sina kostnader.
.
3. Gemensam försvarsplanering med Nato
Vid ett eventuellt medlemskap behöver Sverige och Nato ocksĂ„ genomföra en gemensam försvarsplanering för att harmonisera de bĂ„da sidornas försvarsplaner â utan att tumma pĂ„ ett lands suverĂ€nitet, pĂ„pekar alliansen pĂ„ sin hemsida. Försvarsplaneringen tar bland annat fasta pĂ„ vilken typ av styrkor som skulle lĂ€mpa sig att sĂ€tta in vid olika tillfĂ€llen.
InnebÀr det att Sverige i ett scenario skulle kunna fÄ Natotrupp utplacerad pÄ Gotland?
ââDet korta svaret Ă€r att om det Ă€r en del av en gemensam försvarsplanering inom Nato, att man ska kraftsamla resurser pĂ„ svensk mark, ja dĂ„ fĂ„r vi nog vara beredda att hĂ„lla vĂ„rt territorium öppet den dagen kriget kommer, sĂ€ger Jacob Westberg.
ââMen det betyder inte att vi behöver ha en permanent nĂ€rvaro i fredstid.
.
4. Större försvarsbudget
Sverige skulle ocksÄ förbinda sig, enligt Washingtonfördragets artikel 3, att upprÀtthÄlla och utveckla förmÄgan att stÄ emot en vÀpnad attack. Det innebÀr stora belopp i försvarspengar, men de svenska partierna Àr redan överens om att satsa motsvarande 2 procent av BNP pÄ försvaret.
En mindre del av försvarsbudgeten skulle lÀggas pÄ att upprÀtthÄlla Natos organisation.
.
5. Inget krav pÄ att tillÄta kÀrnvapen
En annan frÄga som mÄnga undrar över Àr kÀrnvapen.
Ett medlemskap skulle föra in Sverige under Natos "kÀrnvapenparaply", men Nato Àger inga kÀrnvapen utan det gör medlemslÀnderna USA, Storbritannien och Frankrike. DÀrför skulle en utplacering av kÀrnvapen krÀva bilaterala avtal.
I dag bedöms cirka 150 bomber vara utplacerade vid baser i Belgien, Italien, NederlÀnderna, Tyskland och Turkiet. Arrangemanget bygger pÄ att dessa lÀnder tillhandahÄller stridsflyg som kan kÀrnvapenbestyckas.
"Medlemskapet skulle inte förplikta Finland att ta emot kÀrnvapen, permanenta baser eller trupper pÄ sitt territorium. Exempelvis stÀllde de grundande medlemmarna Norge och Danmark i början av medlemskapet ensidiga restriktioner i frÄga om medlemskapet", stÄr det i den finlÀndska sÀkerhetspolitiska rapporten som slÀpptes nyligen.
I en annan rapport bestÀlld av finlÀndska utrikesministeriet frÄn 2016 slÄr författarna fast: "Inget av alternativen i frÄga om medlemskap medför nÄgon strategisk eller militÀr orsak för att Finland ska bli ombett att placera ut kÀrnvapen pÄ sitt territorium eller att skaffa flygplan med dubbla anvÀndningsomrÄden."
ââJag tror att samma sak skulle gĂ€lla för Sverige i hĂ€ndelse av ett medlemskap. Det Ă€r ingen som kommer att tvinga oss att ha kĂ€rnvapen utplacerade i fredstid, eller permanent nĂ€rvaro av roterande Natoförband, sĂ€ger Jacob Westberg.