Matsvamparna har dykt upp i naturen

Tall-Kalle, gul kantarell och nejlikbroskskivling Àr nÄgra Àtbara svampar som börjat dyka upp. FortsÀtter vÀdret som det har gjort hittills, med bÄde vÀrme och regn, kan det komma mycket svamp i Är.

Kantarellerna brukar komma till midsommar men det bÀsta Àr att plocka dem i slutet av juli eller början av augusti. Arkivbild.

Kantarellerna brukar komma till midsommar men det bÀsta Àr att plocka dem i slutet av juli eller början av augusti. Arkivbild.

Foto: Gorm Kallestad/TT

Natur2022-07-01 19:31

MÄnga kan ha en privat svampodling i trÀdgÄrden utan att veta om det. Det vÀxer nÀmligen hÀxringar av nejlikbroskskivling i grÀsmattan pÄ nÀstan alla villatomter sÄ hÀr Ärs.

– Den Ă€r sĂ€llan plockad av gemene man men Ă€r en god matsvamp. Den luktar lite kryddnejlika, sĂ€ger svampexperten Michael Krikorev.

Skivlingens fot Àr seg men hatten passar bra som stekt eller friterad. Svampen kan ocksÄ torkas och anvÀndas som krydda.

Tall-Kalle och kantarell

De allra flesta Àtbara svampsorter kommer i augusti eller september, men till svampentusiastens stora glÀdje har det dykt upp omtyckta matsvampar redan nu.

– Vi har de tidiga Karl Johan-svamparna. Finluden stensopp kommer sĂ„ hĂ€r Ă„rs och vĂ€xer i södra Sverige, framför allt med ek och bok. I norra Sverige har vi en motsvarighet som heter rödbrun stensopp, som Ă€ven kallas för tall-Kalle.

Men de flesta svampplockare Àr nog ute efter den gula kantarellen.

– Kantarellerna brukar komma till midsommar, alla Ă„r, men de vĂ€xer ganska lĂ„ngsamt sĂ„ de brukar inte vara nĂ„gra stora mĂ€ngder, och de Ă€r inte sĂ„ stora Ă€n, sĂ€ger Krikorev.

Helst ska man lÄta de tidiga kantarellerna stÄ kvar och vÀxa till sig.

– De trivs nĂ€r det Ă€r en regnig sommar, regnar det mycket eller regelbundet kommer det ganska gott om kantareller i slutet av juli eller i början av augusti – om det inte blir för torrt, sĂ€ger han.

"Hokuspokus"

Det Àr svÄrt att avgöra tidigt pÄ sÀsongen om det blir ett bra svampÄr.

– Det Ă€r ungefĂ€r som att spĂ„ vĂ€dret, man kan spĂ„ svamptillgĂ„ngen ungefĂ€r tio dagar framĂ„t, efter det blir det mer hokus pokus, sĂ€ger Michael Krikorev och tillĂ€gger:

– Men om vĂ€dret fortsĂ€tter med vĂ€rme och regn, kan det komma mycket svamp i augusti nĂ€r det blir lite svalare.

FörvÀxlingssvampar

Det finns över 10 000 svamparter i Norden varav ungefĂ€r 100 Ă€r Ă€tliga och innehĂ„ller smakĂ€mnen som tilltalar mĂ„nga mĂ€nniskor. Det finns alltsĂ„ en hel del svampar i skogen som innehĂ„ller skadliga Ă€mnen, och nĂ„gra av dem Ă€r vĂ€ldigt lika de Ă€tliga till utseendet. Dessa svampar kallas för förvĂ€xlingssvampar.

Soppar, som har smÄ rör pÄ undersidan av hatten, Àr oftast ett sÀkert kort, med djÀvulssopp som undantag.

Om svampen har skivor pÄ undersidan av hatten ska man gÀrna veta vad man gör. I gruppen skivlingar finns bÄde Àtliga och giftiga sorter.

FörvÀxlingar med kantarell kan förekomma, men det Àr inte farligt, enligt Krikorev.

– Det Ă€r framför allt narrkantarellen som Ă€r lik. Den Ă€r inte giftig, men det finns uppgifter om att man kan fĂ„ lite magont. Den kan vara ganska lik i bĂ„de fĂ€rg och form.

För matsvampen nejlikbroskskivling som vĂ€xer i nĂ€stan allas villatrĂ€dgĂ„rdar finns det framför allt tvĂ„ förvĂ€xlingssvampar – gifttrattskivling och gul Ă„kerskivling. Men Ă€ven om enbart en av dem Ă€r giftig uppmanas alla svampplockare att endast plocka svamp som man med sĂ€kerhet vet Ă€r Ă€tlig.

Fakta: RÄd till svampplockare

Svamp bör behandlas som en ömtÄlig fÀrskvara, jÀmförbar med skaldjur. Det Àr mycket vanligare att bli sjuk av dÄliga exemplar av Àtliga arter Àn att verkligen bli svampförgiftad.

Plocka bara svampar som du sÀkert kÀnner igen som Àtliga. Undvik gamla tumregler om giftiga och Àtliga svampar.

Ta bara svamp som kÀnns fast och frisk.

Plocka aldrig svamp i plastpÄse. Det utvecklas lÀtt bakterier i denna tÀta miljö.

SkÀr bort allt som Àr insektsangripet ("maskÀtet").

Rensa bort allt skrÀp och tillaga svampen samma dag.

KĂ€lla: Naturhistoriska riksmuseet


Fakta: LĂ€nktips till svampplockare

Det finns flera Facebookgrupper för svampintresserade. Den största Ă€r Svamp-klapp som har över 45 000 medlemmar och hundratals dagliga inlĂ€gg. Den som lĂ€gger upp en bild pĂ„ sin svamp brukar fĂ„ snabb hjĂ€lp med artbestĂ€mning.

SMHI:s nederbördskartor visar var det har regnat. De kan ge en god fingervisning om var det Àr lönt att leta efter svamp.

PÄ Artportalen.se rapporteras en del svampfynd in. De gÄr att söka genom att ange svampsort, region och tidsperiod.

Svampguiden Àr en webbsajt som fungerar som forum för svampintresserade. DÀr publiceras Àven rapporter om svampförekomst och fakta med bilder om matsvampar.

Sveriges mykologiska förening har sajten svampar.se. DÀr finns information om olika svampar men ocksÄ tips pÄ svamprelaterade aktiviteter och kurser.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!