Det Ängar och dÄnar inne pÄ verket nÀr de glödande stÄlplattorna slungas fram och tillbaka genom valsmaskinen.
Liknelsen vid att det Ă€r som att kavla ut en pepparkaksdeg â en 1 300 grader varm pepparkaksdeg â Ă€r inte helt dum.
ââVi har valsat material hĂ€r i 60 Ă„r, sĂ€ger kommunikationschefen Sari Heikkinen.
HÀr pÄ SSAB i Oxelösund inleder Nooshi Dadgostar en Sverigeturné till ett tiotal industriorter. Bland annat ska hon i höst besöka Bollstabruk, Degerfors och SkellefteÄ för att diskutera arbete och omstÀllning.
ââDet var varmt och bullrande. VĂ€rmen frĂ„n det hĂ€r fina stĂ„let ⊠det Ă€r vĂ€rldens bĂ€sta stĂ„l. PremiumstĂ„l, sĂ€ger Dadgostar med ett leende.
Samarbetet Hybrit mellan stÄljÀttarna SSAB, LKAB och energibjÀssen Vattenfall blev en vÀrldsnyhet nÀr det lanserades 2016. I augusti i Är levererade SSAB den första valsade plÄten framstÀlld med en teknik dÀr kol och koks ersatts av fossilfri el och vÀtgas.
ââDet Ă€r en enorm förĂ€ndring för hela mĂ€nskligheten som sker hĂ€r i Oxelösund, och vi Ă€r först i hela vĂ€rlden. Det kĂ€nns ju helt enormt att fĂ„ titta pĂ„ det, sĂ€ger Nooshi Dadgostar.
En "kanske-budget"
Hon Àr hÀr för att lyssna och lÀra. Och ta fram nya förslag för VÀnsterpartiets politik inför det stundande valÄret. Hon Àr samtidigt hÀr i ett skede dÀr VÀnsterpartiet sitter pÄ nyckeln till regeringens vara eller icke vara.
En budgetomröstning vÀntar senare i höst och om VÀnsterpartiet inte stÀller sig bakom regeringens förslag ligger det nÀrmast till hands att ett alternativ frÄn Moderaterna och Kristdemokraterna vinner, med hjÀlp av SD.
ââDen Ă€r inte tillrĂ€ckligt bra, sĂ€ger Nooshi Dadgostar och radar upp punkter dĂ€r regeringens budget inte gĂ„r VĂ€nsterpartiet till mötes.
Det Àr framför allt beskeden om a-kassan och pensionerna som hon Àr missnöjd med. DÀrför kan hon inte sÀga hur vÀnstern tÀnker rösta Àn. Och det Àr V:s partistyrelse som fattar beslutet, framhÄller hon.
Samtidigt kritiserar hon Magdalena Andersson, nu finansminister men kanske snart socialdemokratisk partiledare och statsminister, för att inte ge besked om regeringens budget. En process stundar dÀr alla partiers budgetförslag ska behandlas i finansutskottet och dÀr detaljerna kan komma att justeras.
ââJag mĂ€rker att finansministern inte ger nĂ„got besked kring om hon tĂ€nker stĂ€nga dörren för att det ska bli Ă€ndringar i utskotten. Det Ă€r ocksĂ„ anledningen till att jag inte kan gĂ„ fram med en âkanske-budgetâ till min partistyrelse, sĂ€ger Dadgostar.
En hemlighet
Det Àr lite av en hemlighet hur processen gÄr till. Inte utskottets alltsÄ utan stÄltillverkningen pÄ SSAB.
En blandning av snabbfotat dokumenterande partifolk, SSAB-personal och den förre LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson, som nyligen rekryterats till företaget, fÄr finna sig i att inte filma eller fota delar av kylanlÀggningen.
ââJag blir lika fascinerad varje gĂ„ng, utbrister Thorwaldsson nĂ€r han fĂ„r plocka av sig hörselkĂ„porna pĂ„ vĂ€g ut frĂ„n industrigolvet.
JÀrnet som kavlas ut hÀr kommer nÀstan uteslutande frÄn LKAB:s gruvor i Norrbotten.
NÀr jÀrnmalmen skeppats i hamn hettas den upp i masugnarna i en process som kallas koksning som sett i princip likadan ut sedan 1700-talet. För detta krÀvs stora mÀngder kol som i sin tur kommer in till Oxelösunds hamn frÄn Australien.
Enligt Energimyndigheten stÄr masugnarna i stÄlindustrin för nÀstan tio procent av utslÀppen av koldioxid i Sverige. Men om bara fem Är ska koksverket hÀr lÀggas ned och masugnarna ersÀttas med en ny elektrisk ljusbÄgsugn som smÀlter ned den fossilfritt framtagna jÀrnsvampen.
LjusbĂ„gsugnen kommer att sluka 200 megawatt, lika mycket el som hela SSAB:s produktion gör i dag â plus hela Nyköpings och Oxelösunds Ă„rsförbrukning. Bara för detta byggs en ny kraftledning av Vattenfall mellan Flen och Oxelösund.
Förhoppningen Àr att kunna pÄbörja bygget av ljusbÄgsugnen i slutet av 2021.
ââJag förstĂ„r att vi politiskt behöver göra mer, sĂ€ger Nooshi Dadgostar. Vi mĂ„ste bygga ut vĂ„rt elnĂ€t pĂ„ ett enormt sĂ€tt de kommande Ă„ren och det har vi inte gjort i Sverige pĂ„ decennier. Vi behöver bygga ut kablar för att trygga leveransen av el och se till att elpriset hĂ„lls nere, bĂ„de för industrin och alla hushĂ„ll.
Stor elprisökning
Just priset pÄ el och gas har tredubblats i delar av södra Europa den senaste tiden. Det finns en rad förklaringar, bland annat höga kostnader för utslÀppsrÀtter, svaga vindar och högre global efterfrÄgan.
ââUnder en period fram till 1980-talet, dĂ„ byggde vi ut elnĂ€tet enormt. Sedan har vi inte gjort sĂ„ mycket. Nu behöver vi bygga ut hela elnĂ€tet igen, bygga ut alla kablarna sĂ„ att SSAB kan vara sĂ€kra pĂ„ att de kan fĂ„ sin el hela tiden. Det krĂ€ver stora satsningar som jag inte ser i regeringens budget, sĂ€ger VĂ€nsterledaren.
Hon vill se mer forskning, fler vindkraftverk och kommer med ett klassiskt vÀnsterformulerat uppslag om att staten kan ta större ansvar.
ââJag ser att vi kanske behöver dela den ekonomiska bördan mer. Det kan inte helt ligga pĂ„ hushĂ„llen och industrin.