Rapport: Upprustning måste skyndas på

Försvarsberedningen, där alla partier ingår, har i dag lämnat sin första delrapport till regeringen.

I den görs bedömningen att stora osäkerheter gör att det "finns behov av att så snart som möjligt ge en ny inriktning för hela totalförsvaret".

Därför föreslås att nästa totalförsvarsbeslut tidigareläggs ett år för att börja gälla från första januari 2025.

– Det rasar ett storkrig i Europa i dag och det får konsekvenser på alla plan, säger Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M).

– Det gör att det är än viktigare att utbyggnaden och satsningarna på svensk säkerhet måste fortsätta.

Stora osäkerheter

Osäkerheterna kring den svenska upprustningen beror även på Sveriges militära stöd till Ukraina, längre leveranstider och högre kostnader för köp av krigsmateriel och Sveriges anslutning till Nato.

Vilka förändringar som behövs i upprustningen kommer Försvarsberedningen att gå in på i sin slutrapport våren 2024. Den rapporten blir ett viktigt underlag för regeringens nästa totalförsvarsproposition till riksdagen.

Den nuvarande övergripande inriktningen på upprustningen ska dock ligga fast och utgöra grunden för nästa försvarsbeslut. Den innebär att Sverige ska kunna försvaras mot ett väpnat angrepp och kunna utföra en uthållig strid strid mot en kvalificerad motståndare.

– Men kriget gör att det är ett helt annat allvar nu än när vi fattade försvarsbeslutet 2020, säger Wallmark.

Förre försvarsministern Peter Hultqvist (S) pekar på hur viktig armén varit i kriget i Ukraina.

– Vi måste titta på möjligheterna att utöka antalet brigader, säger han.

– Fler värnpliktiga, fler brigader, arméns förråd, det är den typen av frågor som behöver diskuteras.

Inte fullt ut

I rapporten utvärderas också hur det går med innevarande upprustningsplan som riksdagen beslutade om 2020 och som gäller för 2021-2026.

Försvarsberedningen bedömer att totalförsvarsbeslutet 2020 med avseende på det militära försvaret inte kommer att kunna genomföras fullt ut.

– Vi har skickat materiel till Ukraina och det har vi varit överens om, men det har skapat en situation som gör att vi befinner oss i otakt i förhållande till nu gällande försvarsbeslut, säger Hultqvist.

En brist är att Försvarsmakten inte kvantifierat hur mycket av ammunition, reservdelar, sjukvårdsmateriel och drivmedel som behövs för att klara intensiva strider under en längre tid. Sådan materiel har förbrukats i mycket stor skala under Rysslands anfallskrig mot Ukraina, konstaterar Försvarsberedningen.

Den betonar också att etableringen av infrastruktur, inte minst beslutade nya regementen, behöver skyndas på.

Ett annat problem är att brist på kvalificerad personal begränsar Försvarsmaktens upprustning. Bland annat råder en generell officersbrist, samtidigt som Natomedlemskapet förväntas öka behovet av officerare ytterligare.

Wallmark understryker att Försvarsberedningen är helt enig kring sin rapport.

– Det tycker jag är en styrka. Det är en säkerhetspolitisk signal från alla åtta partier. Det värdesätts, säger Wallmark.

Pål Jonson: Underlättar

Försvarsminister Pål Jonson (M) säger i en skriftlig kommentar att det underlättar arbetet att försvarsberedningen är helt enig.

"Det försämrade säkerhetsläget med förberedelser för Nato-medlemskap och omfattande stöd till Ukraina påverkar både Försvarsmakten och försvarspolitiken. Jag noterar förslaget att tidigarelägga nästa försvarsbeslut med ett år och vår ambition är att möjliggöra detta", skriver försvarsministern.