Regeringen raskar på om avlyssning

– Regeringen har redan förlorat mycket tid. Det har redan gått ett år sedan polisen bad om den här möjligheten, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för M.

Regeringen tillsatte utredningen om preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet så sent som den 2 november i år. Men nu har den fått tilläggsdirektiv som innebär att utredaren Inger Söderholm och hennes medarbetare ska leverera i oktober nästa år i stället för i februari 2023.

– Det innebär ju att en eventuell proposition ligger flera år framåt i tiden, säger Forssell.

Har pressat på

M, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har sedan länge pressat på och har nu ett förslag till initiativ liggande i justitieutskottet. Det går ut på att förkorta utredningstiden med ett halvår, bredda utredningens mandat och göra klart att utredaren verkligen ska lägga fram förslag, inte enkom se över frågan.

Regeringen har bett utredaren se över om det ska bli möjligt att använda så kallade hemliga tvångsmedel mot personer utan att de är misstänkta för något konkret brott. Det kan handla om avlyssning eller husrannsakan i preventivt – förebyggande – syfte. Nu tillåts avlyssning i preventivt syfte mot en person bara i undantagsfall, när det handlar om terrorism till exempel.

Vill bredda

Regeringen har motiverat utredningen med att Polismyndigheten har efterfrågat möjligheter att avlyssna i förebyggande syfte, för att kunna förhindra brott.

Johan Forssell säger att M, KD och SD vill utöka mandatet så att det ska räcka med att man genom avlyssning ska kunna upptäcka brott, inte bara förhindra. Då kan det användas oftare än om målet är att förhindra.

Rikspolischefen Anders Thornberg sade nyligen, i samband med ett möte med justitieutskottet, att preventiv avlyssning skulle bli ett mycket viktigt tillskott i arbetet att förhindra mord och andra allvarliga brott. Och det brådskar att få det på plats, framhöll han.