Kristersson varnar: Dela inte på oss

Kristerssons uttalande kom under en intervju med tidningen på säkerhetskonferensen i München, som avslutades på söndagen. Under mötet var Sveriges och Finlands Natoprocess ett hett tema, och möjligheten att Finland skulle kunna bli medlem i Nato före Sverige har fått alltmer fäste.

Enligt Kristersson skulle det kunna innebära både risker och svårigheter.

– Det mycket nära militära samarbetet Sverige och Finland har nu, innan vi blir medlemmar, skulle bli mycket komplicerat om vi delas upp, säger Kristersson i intervjun.

Han varnar för vad som skulle hända om Turkiet bara ratificerar Finland.

– Det vore dåligt för Sverige, dåligt för vårt närområde, dåligt för Nato och för Sveriges förmåga att tillsammans med Finland leverera säkerhet samtidigt som vi har ett krig i vårt närområde, säger han.

Statsministern beskriver hur Finland och Sverige bidrar med säkerhet som hela Nato kommer att kunna dra nytta av, inklusive Turkiet.

– Vi startade processen tillsammans och har genomfört den tillsammans, och vi vill slutföra den tillsammans. Det finns väldigt goda skäl att ratificera oss samtidigt före Vilnius, säger Kristersson och syftar på Natos toppmöte i Litauens huvudstad i sommar.

Oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) välkomnar Kristersson uttalanden.

– Det finns ju en anledning till att vi ansökte om medlemskap samtidigt, säger Andersson till TT och hänvisar till, inte minst, det alltmer nära militära samarbetet.

Det riskerar att påverkas om bara Finland blir medlem konstaterar Andersson. Hon säger att det är olyckligt att Sverige har hamnat i detta läge, efter de senaste veckornas händelser.

"Bakbundna händer"

Under de senaste dagarna har det flaggats allt mer för att Finlands och Sveriges gemensamma Natoprocess kan brytas. Under den pågående säkerhetskonferensen i München sade bland annat Finlands president Sauli Niinistö i lördags att processen nu ligger i Turkiets händer. Han underströk att Finland inte vill gå före in i Nato – men läget är sådant att Turkiet skulle kunna säga ja till Finland först ändå.

– Det gör situationen svår för oss, våra händer är bakbundna. Vi kan ju inte dra tillbaka vår ansökan, sade Niinistö.

Försvarsminister Pål Jonson (M) säger till Ekot och TT i München att ingen förväntar sig att Finland – eller Sverige – ska dra tillbaka sin ansökan.

– Det här visar naturligtvis ytterst på att det är nationella beslut i både Ankara och Budapest som kommer avgöra formerna för om Sverige och Finland kan fortsätta gå tillsammans, eller om de vill dela upp oss, säger han och fortsätter:

– Men jag tolkar inte Finland som att de har någon annan vilja än att Sverige och Finland ska fortsätta göra detta hand i hand och bli medlemmar samtidigt.

Inga samtal med Haavisto

I lördags rapporterade även finländska medier att landets utrikesminister Pekka Haavisto fått veta att Turkiet anser att Finland uppfyller de krav som ställdes i trepartsöverenskommelsen i Madrid.

Jonson säger att han inte fört några direkta samtal med Haavisto.

– Jag konstaterar också att man kan få olika besked från Ankara. Det återstår att se.

Enligt Jonson finns det en stark vilja bland de övriga 28 medlemsländerna, som redan ratificerat Finlands och Sveriges Natoansökningar, att länderna ska fortsätta processen tillsammans – och bli medlemmar så fort som möjligt.