Tiden rinner i vĂ€g snabbt nĂ€r man sitter med mobilen, ipaden, tv:n eller datorn. DĂ„ kan det bli svĂ„rt att hinna komma ut och röra pĂ„ sig â och det fĂ„r konsekvenser.
ââTidigare har man inte sett sĂ„ tydligt att skĂ€rmen stjĂ€l tid frĂ„n annan aktivitet. Man gick till trĂ€ningen och skolan Ă€ndĂ„, sĂ„ det stal inte tid pĂ„ samma sĂ€tt. Det vi kan se nu Ă€r att barn och ungdomar som hĂ„ller pĂ„ mycket med skĂ€rmen rör sig mindre, sĂ€ger Gisela Nyberg lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).
Drygt 1 100 13â14-Ă„ringar har svarat pĂ„ frĂ„gor om hur mycket de rör pĂ„ sig och hur mycket tid de tillbringar vid en skĂ€rm nĂ€r de inte Ă€r i skolan. Forskarna har mĂ€tt deras fysiska aktivitet med rörelsemĂ€tare och deras kondition med ett cykeltest.
FÄ nÄr kommendationen
ââVi sĂ„g att cirka 20 procent anvĂ€nde skĂ€rmen fem timmar eller mer pĂ„ vardagar och att nĂ€stan 50 procent gjorde det pĂ„ helger.
NĂ€stan tre fjĂ€rdedelar av barnen deltog i nĂ„gon form av föreningsidrott. De barnen hade ocksĂ„ bĂ€ttre kondition â och ju fler idrottspass i veckan desto mer positivt för konditionen.
Samtidigt nÄdde bara knappt en tredjedel av sjundeklassarna i studien upp till den rekommenderade nivÄn för daglig fysisk aktivitet.
Oron över ungas stillasittande Ă€r knappast ny. Men att mycket skĂ€rmtid kan knytas till sĂ€mre kondition â och att stirrandet pĂ„ bilderna bakom glaset dessutom ökar Ă€r alarmerande, menar Gisela Nyberg.
Konsekvensen Àr försÀmrad hÀlsa: sÀmre kondition, minskad muskelstyrka, ökad risk för depression och Ängest och risk för negativ inverkan pÄ livskvalitet och skolprestation. PÄ sikt kan det leda till hjÀrt- och kÀrlsjukdom.
Laddad frÄga
Ăven om föreningsidrottande barn skiljde ut sig i studien sĂ„ Ă€r det inte bara stillasittandet pĂ„ fritiden som behöver brytas, menar Gisela Nyberg.
ââVi har sett i tidigare studier att i skolor med mobilförbud sĂ„ rörde sig barn mer. Det behövs mer insatser i bĂ„de skolan och pĂ„ fritiden.
FörÀldrar behöver stöttning i hur barnens skÀrmtid kan begrÀnsas och hur man kan röra pÄ sig mer hemma. Men det Àr inte helt enkelt.
ââJag mĂ€rker att det Ă€r vĂ€ldigt laddat med skĂ€rmtid. Det Ă€r svĂ„rt som förĂ€lder att begrĂ€nsa det, inte minst med nya vanor under pandemin. Det har förĂ€ndrats snabbt med ökad skĂ€rmanvĂ€ndning i lĂ„g Ă„lder.
SamhÀllet i stort behöver styra ifrÄn att bygga bort grönomrÄden och göra skolgÄrdarna allt mindre.
ââBarn i resurssvaga omrĂ„den kan uppleva en otrygghet och sakna ekonomiska eller andra förutsĂ€ttningar att vara med i föreningsidrott. DĂ€rför Ă€r skolan bra för att nĂ„ alla oavsett socioekonomisk bakgrund.
Utökar lektionstid
TT: LÀrare och skolforskare brukar sÀga att det inte gÄr att pressa in mer pÄ skolschemat?
ââJag förstĂ„r att lĂ€rare och skolpersonal har det stressigt i skolmiljön som det Ă€r, sĂ€ger Gisela Nyberg och fortsĂ€tter:
ââMen jag tror verkligen att det mĂ„ste in i den schemalagda skolan annars blir det en tillfĂ€llig insats. MĂ„nga initiativ har varit vĂ€ldigt kortsiktiga.
En vÀg som utforskas Àr att lÀgga till skoltimmar pÄ schemat. Sex skolor Àr med i projektet och testar just nu att varje vecka ge eleverna en timmes fysisk aktivitet, en timmes promenad med ljudbok och en timmes lÀxlÀsning med rörelsepaus utöver den vanliga skoldagen. NÀsta Är ska projektet byggas ut till 50 skolor.
ââVi vill titta pĂ„ om det Ă€r en modell som fungerar och sedan fĂ„r kommuner eller politiker besluta om det Ă€r nĂ„got de vill satsa pĂ„.
FrÄn eleverna har projektet fÄtt en del ris.
ââAtt ha lĂ€xlĂ€sning en timme klockan Ă„tta pĂ„ morgonen var inte sĂ„ populĂ€rt. Promenaden tyckte de var för lĂ„ng, sĂ„ vi har delat upp den till tvĂ„ halvtimmar.
Och ros:
ââMĂ„nga sĂ€ger att nĂ€r det inte Ă€r nĂ„gra betyg sĂ„ blir det inte sĂ„ prestationsinriktat, sĂ€ger hon.