Myndighet: Oegentligheter vid adoptioner bör utredas

Det bör utredas hur Sverige ska hantera uppgifter om oegentligheter av det här slaget, anser Per Sundberg, kommunikationsstrateg på MFoF.

– Vi som myndighet har varit väldigt tydliga med det gentemot socialdepartementet.

"Förfärliga uppgifter"

Den statliga kunskapsmyndigheten MFoF – som sorterar under socialdepartementet – ansvarar bland annat för att internationella adoptioner till Sverige ska ske på ett lagligt och etiskt godtagbart sätt.

"Adoptioner får endast genomföras om de är till barnets bästa och aldrig med ett vinstintresse", heter det på myndighetens sajt.

Per Sundberg framhåller att det finns ett behov av klarhet.

– Vi har kontakt med många vuxna adopterade som är oroliga över uppgifter om oegentligheter. Och vi har full förståelse för det. Det är i många fall förfärliga uppgifter som kommer fram, säger han.

600 misstänkta offer

Ur ett svenskt perspektiv är Chile det exempel som varit mest omtalat de senaste åren. En pågående brottsutredning i landet har hittills visat att över 600 misstänkta offer för illegala adoptioner mellan 1970- och 1990-talet hamnat i Sverige.

"Det är ett faktum att hundratals barn i Chile har ryckts från sina föräldrar och blivit bortadopterade till utlandet. Det är en sanning som inte kan motsägas och som styrkts av vittnesmål från alla de personer som kallats att delta i målet", skrev MFoF i en rapport från myndighetens besök i landet i maj 2018.

Nyligen kom en rapport från Statskontorets utredning av den internationella adoptionsverksamheten i Sverige. I den bedöms att nuvarande organisering är bäst lämpad för ändamålet och att internationella adoptioner har blivit säkrare. Samtidigt framkommer det att det finns risker och att det är "svårt att fullt ut garantera rättssäkerheten och barnrättsperspektivet i varje enskilt adoptionsfall."

"Förvånande"

Adoptionscentrum, Sveriges största förmedlare av internationella adoptioner, välkomnar en oberoende utredning. Däremot förvånas verksamhetschefen, Kerstin Gedung, över det beslut som fattats av den nederländska regeringen. Utredningen har tittat på fall från 1960-talet och framåt, understryker hon.

– Det handlar i stor utsträckning om enskilda, oreglerade adoptioner som vid den tiden var vanliga, både i Nederländerna och Sverige. Det är förvånande att landet stoppar adoptioner i dag som genomförs av reglerade och icke-vinstdrivande organisationer, baserat på oegentligheter som förekom före Haagkonventionen, säger hon.

Haagkonventionen för internationella adoptioner antogs 1993. I Sverige trädde den i kraft 1997.

TT har sökt socialminister Lena Hallengren (S).