Danskarna sämst på att preppa – "inte oroliga"

Preppingföretagens försäljning har ökat explosionsartat och butikshyllor där spritkök, vevradior och vattendunkar brukade stå har gapat tomma på flera håll. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) broschyr "Om krisen eller kriget kommer" hade laddats ned nära 240 000 gånger första månaden efter den ryska invasionen i Ukraina – att jämföra med 790 under hela förra året.

Kriget verkar ha fått många svenskar att vilja förbereda sig för ett försämrat säkerhetsläge. Och det är inget som förvånar Linda Kvarnlöf, lektor i sociologi och forskare vid risk- och krisforskningscentret på Mittuniversitetet.

– Människor överlag i Sverige har ett väldigt stort intresse för hemberedskap, det har jag sett i min forskning och det ser man i enkäter som skickas ut av MSB, säger hon och fortsätter:

– Men det här intresset sker inte i ett vakuum utan det påverkas såklart av de informationskampanjer som vi tar del av och som man kanske inte blivit lika konfronterade med i andra nordiska länder.

Krig i titeln

Informationskampanjerna om säkerhet och krisberedskap riktade till svenska folket ökade kraftigt under senare hälften av 2010-talet. Kanske mest känd och definitivt allra störst är kampanjen 2018 då MSB skickade ut broschyren "Om krisen eller kriget kommer" till 4,7 miljoner hushåll.

Enligt Linda Kvarnlöf, som bland annat jämfört svensk och norsk krisberedskap, har Norge på senare år sneglat en del mot Sverige och MSB:s norska motsvarighet DSB kom för några år sedan med en liknande kampanj. Den kallas "Du är en del av Norges beredskap" och innehåller även den checklistor för hur man kan skapa sitt eget "beredskapslager".

Den uppmärksamme noterar att begreppet "krig" är närvarande redan i titeln på det svenska informationsmaterialet, till skillnad från det norska.

"Nato vår försäkring"

– När vi såg den svenska broschyren så reagerade vi på den skillnaden, men vi är också medlemmar i Nato vet du, säger Elisabeth Aarsæther, generaldirektör DSB.

TT: Vilken roll spelar det, tror du?

– Jag är inte forskare, så jag vet inte säkert. Men i Norge är det mycket prat om Nato, att det är vår försäkring, att vi är helt beroende av Nato. Den positiva inställningen till Nato är större än tidigare. Det här kan ju ha en betydelse för känslan av trygghet.

Trots detta märkte även DSB av ett markant ökat engagemang för hemberedskap hos norrmännen omedelbart efter det att invasionen inletts. I grannlandet Danmark är intresset desto mindre enligt Jens Wenzel Kristoffersen, militäranalytiker vid Köpenhamns universitet och örlogskapten i det danska försvaret. Som dansk boende i Helsingborg har han reagerat på hur stora skillnaderna i krisberedskap är i Sverige kontra Danmark.

Titta på Sverige

– Det finns ju preppers i Danmark, som tänker att de skulle kunna klara sig i månader utan el eller vatten. Men går du längs med gatorna i Köpenhamn och frågar mina landsmän om vad de har gjort så är det nog ingen som förberett sig, säger Jens Wenzel Kristoffersen.

– Jag personligen tycker man ska vara mer förberedd och titta på hur Sverige har gjort, fortsätter han.

I Sverige betraktas krisberedskap som ett uppdrag för hela samhället, medan man enligt Wenzel Kristoffersen i Danmark mer lämpar över frågan på försvaret eller Beredskabsstyrelsen – den myndighet som har ansvar för landets krisberedskap. Han tror det danska Natomedlemskapet spelar en viktig roll i inställningen.

– Merparten av danskarna är inte oroliga för krig i Danmark. De är bekymrade över utvecklingen Europa. Men Danmark – nej, vi blir inte drabbade av krig tycker många, säger Jens Wenzel Kristoffersen.

Inga checklistor

Lars Aabjerg Pedersen, kommunikationschef på Beredskabsstyrelsen, bekräftar att Danmark är mindre inriktat på hemberedskap än Sverige och Norge.

Beredskabsstyrelsen tillhandahåller inte några checklistor likt dem i Sverige och Norge och krig är överhuvudtaget inte nämnt i myndighetens nyutkomna rapport om potentiella hot mot landet.

– Norge, Sverige och Danmark är lika varandra på många sätt, men mycket skiljer oss också åt på ett markant sätt. Ett sådant exempel är Natomedlemskapet, ett annat våra geografiska lägen och så är Sverige och Norge större länder med andra utmaningar vad gäller natur och infrastruktur, säger Lars Aabjerg Pedersen.

Forskaren Linda Kvarnlöf påpekar dock att ett stort intresse inte automatiskt behöver betyda att den faktiska beredskapen är god.

– Man kan ju ha ett intresse och samtidigt inte veta riktigt hur man ska omsätta det i praktiken.