Längre skoldagar med mer svenska i lågstadiet

Regeringens ambition är att lågstadieelevernas skoldagar förlängs, så att det blir mer tid för främst svenska och matte. I Skolverkets förslag läggs nästan hälften av den utökade tiden på svenska, med motiveringen att tidiga läs- och skrivkunskaper är så avgörande för resten av skoltiden.

Matematiken får lite mer än en fjärdedel av den utökade tiden. Skolverket motiverar det med att ämnet har byggts ut under senare år, utan att elevernas resultat har förbättrats. Det faktum att många elever fortfarande kämpar med matten talar för att ge ämnet mer tid, men ännu viktigare är att förbättra kvaliteten på matteundervisningen, enligt Skolverket.

Svårt att orka

De återstående nya timmarna vill Skolverket fördela på ämnen som ger skoldagarna variation: bild, musik, slöjd, teknik och idrott. "Om undervisningen blir alltför teoretisk kan utökningen leda till att fler elever får svårt att orka med de längre skoldagarna", skriver Skolverket.

Prislappen på det utbyggda lågstadiet är cirka två miljarder kronor per läsår – pengar för att anställa fler lärare. Skolverket har då tagit hänsyn till att verksamheten på fritids sannolikt krymper. Skolverket varnar samtidigt för att det kan bli svårt att hitta tillräckligt många behöriga lärare. "Risken finns att det då för eleverna blir en undervisning av sämre kvalitet", skriver myndigheten.

20 minuter per dag

De 178 timmar som regeringen vill utöka lågstadiet med innebär att elevernas arbetstid ökar med nästan 10 procent. Det motsvarar ungefär 20 minuter mer undervisning per dag, eller drygt 1,5 timmar mer per skolvecka.

Men ursprungligen ville regeringen se så mycket som en timme mer undervisning per dag. Skolverket gjorde då en konsekvensutredning och kom fram till att det skulle bli alltför omfattande – skoldagarna skulle bli för långa och för tröttande för eleverna.

Om och när utökningen blir verklighet är okänt. Skolminister Lotta Edholm (L) framför i en skriftlig kommentar till TT:

"Det här är en långsiktig inriktning från regeringens sida. Vi kommer inte gå vidare med ett införande innan det finns goda förutsättningar för det. Det här är inget som genomförs över en natt, det är ett långsiktigt arbete."

Edholm påpekar också att 20 procent av Sveriges fjärdeklassare inte kan läsa ordentligt och att svenska skolbarn går "förhållandevis kort tid i skolan jämfört med andra länder."