Stadslivet gör småfåglar kaxigare

Genetiskt sett är Europas talgoxar extremt lika varandra, trots att de oftast inte rör sig utanför sitt eget lilla område.

– Man brukar säga att det är en och samma population i hela Europa. Genutbytet sker när småfåglarna lämnar boet, säger Caroline Isaksson, docent i evolutionär ekologi vid Lunds universitet.

Det finns dock skillnader, framför allt vad gäller beteendet, mellan de småfåglar som lever i städer och på landet.

– Sedan tidigare vet man att fåglarna i stan beter sig annorlunda, de är mer innovativa och mer aggressiva. De är lite kaxigare, helt enkelt, än sina kusiner på landet, säger Caroline Isaksson.

Men huruvida beteendet är inlärt eller om det beror det på genetiska förändringar som vaskats fram genom generationerna, har forskarna inte haft något bra svar på.

Nio storstäder – samma mönster

I ett försök att ta reda på mer började Caroline Isaksson och hennes dåvarande doktorand, Pablo Salmon, redan 2014 samla in blodprover från talgoxar som levde i tätbebyggelse respektive landsbygd.

En stad räckte dock inte, insåg de snart, eftersom en eventuell skillnad skulle kunna bero på slumpen.

I stället ville de se om det finns ett generellt mönster mellan stad kontra landsbygd. Studien växte och kom snart att involvera prover från sammanlagt 192 talgoxar i nio olika städer runtom i Europa: Göteborg, Malmö, München, Milano, Barcelona, Madrid, Lissabon, Paris samt Glasgow.

Resultatet, som nu presenteras i Nature Communications, visar att det finns ett tydligt mönster av genetiska skillnader mellan storstadsfåglar och deras artfränder på landet – över hela Europa.

– Skillnaderna var extremt lika överlag, säger Caroline Isaksson.

Skillnaderna visade sig sitta i eller kring gener som man sedan tidigare vet är kopplade till viktiga biologiska funktioner, som kognition och beteende. Exempelvis de beteenden som regleras av signalsubstansen serotonin, som aggression och dygnsrytm.

– Det tyder på att just kognition och de här beteendena är mycket viktiga för att leva i en storstad med mycket stress i form av buller och ljus på nätterna och med en ständig närhet till människor, säger Caroline Isaksson.

Däremot hittade forskarna inga andra skillnader, exempelvis i gener som styr ämnesomsättningen.

Äter skräpmat

– Det var lite förvånande, eftersom fåglar i städer äter mycket mer fett och kolhydrater än fåglar på landsbygden. Fågelungar i stan lider ofta av proteinbrist, säger Caroline Isaksson.

Storstadsfåglarnas diet, som är mer präglad av wienerbröd och kaksmulor än de på landet, som äter mer maskar och andra småkryp, har alltså inte satt några spår i arvsmassan.

Den aktuella forskningen bygger på analyser av mer än en halv miljon så kallade snippar, det vill säga variationer i arvsmassan som beror på en enda nuleotid och som finns lite överallt i arvsmassan.

– Vi har alltså inte sekvenserat hela genomet. Men eftersom många av de här snipparna låg uppströms eller nedström om generna, tror vi att skillnaderna främst handlar om hur de här generna regleras, uttrycket av dem, snarare än att generna i sig är förändrade, säger Caroline Isaksson.

Forskningen har varit omfattande – och tidskrävande.

– Det har tagit flera år. De bioinformatiska analyserna har varit väldigt komplicerade, säger Caroline Isaksson.