"Jag vet att enhetschefen har vidtagit ÄtgÀrder", sÀger Jenny Karlsson, som Àr verksamhetschef för kommunens sÀrskilda boenden.
Ofta kall mat, mat som inte smakar bra efter transport frÄn centralköket, rÀtter som passar bÀttre för yngre och en meny som lovar mer Àn den infriar. SÄ kan kritiken mot maten pÄ Àldreboendet HammargÄrden i Mariefred sammanfattas.
â Vi fĂ„r alltid varma tallrikar nĂ€r det Ă€r varm mat för att kompensera för att maten har kallnat under transporten. Det kommer aldrig att bli riktigt gott om de inte börjar laga maten pĂ„ plats, berĂ€ttar Kristina.
Hon betalar 4 560 kronor i mÄnaden för maten, som hon Àr mycket missnöjd med. Det gÄr heller inte att vÀlja bort nÄgra mÄltider utan man mÄste betala för hela paketet.
â Om jag inte hade behövt betala sĂ„ mycket hade jag inte klagat. Det Ă€r trĂ„kigt att de inte kan ha högre kvalitĂ© pĂ„ maten, sĂ€ger Kristina.
Hon fortsÀtter:
â Ofta fĂ„r vi kall mat. Nyligen var det pastasallad med överblivna, sönderskurna köttbullar. Det kan inte kosta sĂ„ mycket.
Hon tar ocksÄ upp att det som kan lÄta gott nÀr man lÀser matsedeln kan visa sig vara en blek kopia av rÀtten.
â Det heter Tore Wretmans limpa men Ă€r samma fĂ€rs som i alla köttfĂ€rsrĂ€tter. ParisersmörgĂ„s visade sig ha halvbrĂ€nda falukorvsskivor pĂ„ brödet istĂ€llet för biffar som det ska vara.
En anhörig till en annan boende pÄ HammargÄrden tar ocksÄ upp parisersmörgÄsarna med falukorv och ett annat exempel.
â Till lunch lockade de en dag med grillfest och man tror att de boende ska fĂ„ en köttbit eller kyckling men det öppnas en burk kokta smala korvar som lĂ€ggs pĂ„ grillen. En av de hetaste dagarna i juli serverades Ă€rtsoppa och flĂ€sk. Att över huvud taget servera det pĂ„ sommaren; det Ă€r vintermat, berĂ€ttar den anhöriga.
Tidningen pratar ocksÄ med Birgitta Andersson, 78 Är, som bor pÄ boendet.
â Det Ă€r nĂ€stan aldrig man kan sĂ€ga att maten Ă€r god, sĂ€ger hon.
Men ni har vÀl ibland tvÄ rÀtter att vÀlja pÄ?
â Vi hade tvĂ„ förut men nu nĂ€r det Ă€r tvĂ„ Ă€r den ena oftast soppa, sĂ€ger Birgitta Andersson.
De som tidningen pratat med tycker ocksÄ att en del av den mat de fÄr, som till exempel kalla sallader, skulle passa yngre mÀnniskor bÀttre.
â Jag skulle vilja ha vanlig husmanskost, som bruna bönor och flĂ€sk eller korv och mos, sĂ€ger Birgitta Andersson.
NÀr kvinnorna har klagat pÄ maten har personal försökt att tysta ner dem.
â Jag fick höra att "nu fĂ„r det vara nog klagat pĂ„ maten. Nu har de ringt frĂ„n köket". Men dĂ„ svarade jag "Putin bestĂ€mmer inte hĂ€r", sĂ€ger Kristina.
Nyligen blev hon uppringd av en bistÄndshandlÀggare.
â Hon hade hört att jag klagat för mycket pĂ„ maten och föreslog att jag skulle ha en egen lĂ€genhet pĂ„ stan i stĂ€llet, sĂ€ger Kristina.
Redan i augusti förra Äret uttalade Birgitta Andersson sig i media om den i hennes tycke undermÄliga maten.
â Det blev ramaskri efterĂ„t. Vi blev tillsagda att om vi ska prata om maten ska vi göra det i vĂ„ra rum, inte i matsalen. Chefen sa att "du gör att det blir dĂ„lig stĂ€mning. Antingen Ă€r du tyst i matsalen eller sĂ„ fĂ„r du sitta pĂ„ ditt rum". Jag satt sedan pĂ„ mitt rum och Ă„t i tre veckor, berĂ€ttar Birgitta Andersson.
Detta bekrÀftas av en anhörig till Birgitta Andersson.
â Ja, hon satt pĂ„ sitt rum och Ă„t i tre veckor. Hon ringde ofta dĂ„. Personalen har inte hanterat henne pĂ„ ett schysst och professionellt sĂ€tt. Hon upplevde det som en krĂ€nkning. Man mĂ„ste kunna fĂ„ ge konstruktiv kritik. Om maten inte Ă€r bra mĂ„ste man fĂ„ sĂ€ga till; vi har yttrandefrihet.
Tidningen har sökt HammargÄrdens enhetschef. Hon hÀnvisar dock vidare frÄgorna till sin chef Jenny Karlsson, som Àr verksamhetschef för kommunens sÀrskilda boenden.
Varför fÄr man inte klaga pÄ maten?
â Jag vet att det har varit mycket klagomĂ„l kring maten och matsituationen pĂ„ HammargĂ„rden, och jag vet att enhetschefen har vidtagit Ă„tgĂ€rder dĂ„ det har pĂ„verkat andra boende till den del att det har varit olustig mĂ„ltidsmiljö för övriga brukare. Jag vet att det hĂ€r handlar om en eller ett par individer. Jag kan inte gĂ„ in pĂ„ vad de har sagt och vad klagomĂ„len handlar om. Men jag har fullt förtroende för enhetschefen. Att det har pĂ„verkat övriga boende, sĂ„ mycket vet jag: de har inte mĂ„tt bra, sĂ€ger Jenny Karlsson.
Du menar att det har pÄverkat övriga boende nÀr det har klagats pÄ maten?
â Ja. Det har varit sĂ„ mycket negativitet kring mat och det Ă€r utifrĂ„n de hĂ€r tvĂ„ individernas tyckande, vilket inte samstĂ€mmer med övriga boende pĂ„ HammargĂ„rden.
Hur vet du att det inte samstÀmmer med övriga boende?
â För att det har jag fĂ„tt information frĂ„n enhetschefen om att det hĂ€r handlar om en eller ett par individer. Alla har ju olika tycke och smak, fast jag vet att det har pĂ„verkat övriga boende. Men inte att man inte fĂ„r klaga pĂ„ maten, det Ă€r klart man fĂ„r, det handlar inte om det.
Varför tvingas man sitta pÄ sitt rum och Àta om man klagar pÄ maten?
â Nej, det tvingas man inte att göra. Det Ă€r vĂ€l mer en rekommendation, dĂ„ det hade varit en dĂ„lig mĂ„ltidssituation för de övriga. Att det hade varit synpunkter pĂ„ att det hĂ€r Ă€r inte en bra situation att sitta och höra det hĂ€r dag ut och dag in om klagomĂ„l, det Ă€r vĂ€l ett eget val ocksĂ„, det Ă€r inget man tvingas till, sĂ€ger Jenny Karlsson.
Som tidningen har uppfattat det sÄ var det en person som behövde sitta tre veckor pÄ sitt rum och Àta förra hösten.
â Det har jag inte kĂ€nnedom om. Tre veckor?
Tidningen har ocksÄ fÄtt det bekrÀftat av anhörig.
â Okej. TyvĂ€rr jag kan inte gĂ„ in pĂ„ det för det har jag inte nĂ„gon vetskap om att det var sĂ„ lĂ€nge. Det Ă€r ingen som blir tvingad att sitta nĂ„gon annanstans, sĂ€ger Jenny Karlsson.
MÄltidschef Patrik Andersson sÀger att maten pÄ Àldreboendena ska matcha beskrivningen i menyn. Tidningen lÄter honom svara pÄ kritiken.
Varför Àr maten inte varm nÀr den ska vara det?
â Det Ă€r inte bra. Men det Ă€r mĂ„nga delar som ska fungera innan maten hamnar pĂ„ den Ă€ldres tallrik. Maten lagas i Eldsund. Det görs temperaturkontroller innan maten sĂ€tts i vĂ€rmeboxen för att maten ska hĂ„lla rĂ€tt temperatur. Personalen pĂ„ boendet ska sedan göra ankomstkontroll av temperaturen. Vi har inte överblick över nĂ€r man sĂ€tter fram maten och hur lĂ€nge den stĂ„r framme men det bĂ€sta Ă€r om man kan ha en dialog, sĂ€ger Patrik Andersson, mĂ„ltidschef pĂ„ StrĂ€ngnĂ€s kommun.
"Vi anpassar oss gÀrna. Vi vill laga mat som de Àldre tycker om", sÀger Patrik Andersson, mÄltidschef, StrÀngnÀs kommun.
Hur anpassar ni maten efter mÄlgruppen?
â Det gör en i min stab tillsammans med kockarna och de Ă€ldre. Vi pratar med de Ă€ldre.
Boende som jag har pratat med saknar vanlig husmanskost och tycker att det Àr för mycket kalla sallader som serveras och för mycket pasta, vilken Àr din kommentar till det?
â Vi trĂ€ffas dĂ„ och dĂ„ med Ă€ldreboendena och har en tvĂ€rgrupp. PĂ„ varje Ă€ldreboende finns ett mĂ„ltidsombud om man inte vill vĂ€nda sig till oss. Vi anpassar oss gĂ€rna. Vi vill laga mat som de Ă€ldre tycker om.
Tidningen har ocksÄ fÄtt höra att rÀtter som kan lÄta fina pÄ menyn Àr en blek kopia.
â FörvĂ€ntningarna byggs upp av beskrivningen. Vi vill att den ska matcha rĂ€tten, det ska inte vara falsk marknadsföring. Jag respekterar allas önskningar och tankar men mat Ă€r ganska subjektivt. Vi tycker olika men sedan ska vi inte beskriva maten pĂ„ ett sĂ€tt som vi inte kan leva upp till.