För drygt ett år sedan grävde Callanderska stiftelsen för nya avlopps- och elledningar på hembygdsföreningens tomt. Eftersom den ligger i ett fornlämningsområde för medeltida stadslager, och nära fornlämningsområdet för kartusianerklostret Pax Mariae, kopplades länsstyrelsen in.
– På en sån här plats kan man nästan vara säker på att det ska dyka upp något, säger Lars Norberg från Sörmlands arkeologi AB, som länsstyrelsen utsåg till övervakare av projektet.
Vid bärbuskarna och odlingsbäddarna i trädgårdens nedre del hittades en cirka 3 decimeter hög och knappt 1,8 meter bred rest av en mur. Enligt den arkeologiska rapporten som har upprättats ligger murens sträckning lågt i förhållande till Mälarens strandlinje under tiden för klostret, 1493–1526. Muren kan ha ingått i en brygganläggning som användes av klostret, men den kan också ha haft en senare användning.
Desto säkrare är Lars Norberg på det som hittades nära det stora päronträdet i mitten av gården, i schaktets bredaste del mellan huvudbyggnaden och bodlängan. Cirka 40 centimeter ner i marken hittades en knappt 1,7 meter bred och omkring 5 decimeter hög murbotten av stora stenar och block, som lär ha utgjort fundament för en mur ovan mark.
– Den går att pussla ihop med vad man tidigare har hittat i kvarteret västerut, säger arkeologen.
1987–1988 gjordes en större arkeologisk undersökning kring Gripsholms värdshus. Då kartlades vad som antas vara en större del av klostrets byggnadskropp. Karaktären på den murbotten som hittats i schaktet vid Callanderska gården påminner om de under värdshuset, även dess belägenhet och orientering stämmer in med tidigare fynd.
– Det är troligt att den här grundmuren har hört till klostret, säger Lars Norberg, med reservation för att det endast var en begränsad del som gick att se i schaktet.
Utifrån de kända lämningarna har en ungefärlig bild av klostrets utbredning mejslats fram, men många frågetecken kvarstår ännu. Var klosterkyrkan låg är exempelvis inte känt. Det är heller inte klarlagt om klostret – det sista som etablerades i Sverige före reformationen – hann byggas helt färdigt, innan Gustav Vasa drog in det och byggnaderna revs.
Klosterlämningarna vid Callanderska gården var något som Lars Norberg talade om på måndagskvällen, då Mariefreds hembygdsförening bjöd in till föredrag i församlingshemmet.
