Trästaketet är förkolnat och fasadens rödfärg har blivit bucklig. Kattluckan av plast smälte i värmen från elden, likaså lyktorna och registreringsskylten baktill på den bil som stod parkerad utanför Maria och Mia Christofferssons hus, den gamla trädgårdsmästarbostaden.
– Förstå vilken värme det har varit! utbrister Maria Christoffersson när hon visar spåren av branden som utplånade tre statliga byggnadsminnen natten till den 16 mars.
Den natten vaknade Maria Christoffersson av en smäll och kände hur huset skakade, men sömndrucket tänkte hon att hon måste ha känt fel. Det hade blåst kraftigt när hon gick och la sig så kanske var det bara vinden, resonerade hon. Någon minut senare kom nästa smäll, följd av ett smattrande ljud. Det lät som några ungar lekte med fyrverkerier, hann hon tänka.
– Jag är väldigt ljuskänslig och märkte att det lyste i köket. Jag öppnade sovrumsdörren och då var det som om stora strålkastare lyste på mig. Jag bara skrek, säger Maria Christoffersson och berättar att hon först trodde att det brann inne i huset.
– "Mia! Mia! Det brinner! Det brinner!" Jag kommer aldrig att glömma det, säger partnern Mia Christoffersson som fram till dess hade sovit utan att vakna av brandens oljud.
Maria Christoffersson rusade in till sonen Joel, 4 år, som sov i ett rum längre in i huset. Sedan sprang hon till hallen och öppnade ytterdörren.
– Det var jättevarmt. Det var som när man tänder en grill och värmen slår emot en, säger hon.
Allt gick fort. När Maria Christoffersson först såg att det brann hade elden inte hunnit sprida sig till den del av ladugårdsbyggnaden som inrymde Grafikens hus. Inga brandmän hade hunnit komma till platsen. Paret tog sig ut och bankade på hos grannarna för att de skulle vakna. De samlades ute på gården. Räddningstjänsten kom till platsen, men lågorna slukade allt.
Tomas Seth, som bor i arrendatorsbostaden strax nedanför Christofferssons, blev väckt av att det bultade på dörren.
– När jag drog upp rullgardinen såg jag bara ett gult eldhav. Jag var panikslagen, säger han.
Tomas Seth och hans familj sällade sig först till de andra grannarna, men eldkloten som slungades från ladugårdsbyggnaden fick dem att hoppa in i bilen.
– Jag hämtade kaninen inne i huset och så åkte vi iväg en bit. Vi satt där, hela familjen, och såg hur allt bara brann upp, berättar han.
Chocken kom efter ett par dagar, berättar Mia Christoffersson.
– Om vinden hade legat åt ett annat håll så kunde det ha gått riktigt illa, säger hon och blickar ut över det som närmast ser ut som en krigsplats.