Mariefreds äldre stadskärna utgör ett fornlämningsområde, visar Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök. Under ytorna som dagens befolkning och besökare går på finns kulturlager som vittnar om tidigare aktivitet i staden, grundad år 1586. Närmast kyrkan finns ytterligare ett fornlämningsområde, efter klostret Pax Mariae från 1490-talet.

Informationen finns med i den så kallade Strängnäskartan, som kommunens bygglovsenhet använder i sitt arbete. Men när Jakobsliljan bostadsproduktion ansökte om lov att bygga ett nytt hus i korsningen Klostergatan/Strandvägen missade kommunen att berätta om det.

– Det är den mänskliga faktorn. Ansvaret att ta reda på fakta ligger på byggherren men vi som kommun har en upplysningsskyldighet och där har vi brustit, säger bygglovschef Klas Bayer.

Bygglovet beviljades i juni. Det planerade bygget ligger i linje med den rådande detaljplanen, där det finns en byggrätt för ett enbostadshus inskriven på den aktuella fastigheten.

– Vid den tiden låg det en smedja på tomten, som gick lite snett ut i Strandvägen. När man fastställde den här detaljplanen, år 1949, så tyckte man att "nästa gång det byggs något här så ska vi inte ha en ny smedja utan ett bostadshus", säger Klas Bayer för att förklara hur hans föregångare måste ha resonerat, och han konstaterar att en detaljplan gäller till dess att den ändras eller ersätts av en ny.

Bygglovet överklagades av två grannpar. Närmaste grannarna invände mot framför allt försämrad utsikt. Owe Peterson och Lillemor Källrot, som har Klostergatan mellan sig och den berörda fastigheten, tog bland annat upp att det planerade bygget inte ser ut som den tidigare smedjan och att Mariefreds silhuett förändras till det negativa.

– Det är sorgligt. Det här området är det mest ömtåliga vi har i Mariefred, säger Lillemor Källrot.

Jakobsliljan kände sig trygg i att överklagandena skulle avslås, berättar delägaren Lennart Schönning. Efter att kommunen också gett startbesked påbörjades markarbetena – trots att Peterson och Källrot i sitt överklagande också tagit upp att tomten, enligt dem, ligger på gammal klostermark.

– Av det drog vi inte slutsatsen att det fanns fornlämningar att ta hänsyn till. Inte när vi fått både bygglov och startbesked, säger Lennart Schönning och berättar att bolaget låtit schakta mellan 15 och 70 centimeter där bottenplattan ska gjutas.

Men för tillfället har arbetet stoppats av länsstyrelsen.