Många sidor av litteraturen i Mariefred

I lördags var det premiär för en litterär fest i Mariefred. Staden fylldes av författare och läsare i samtal om böcker och litteratur. Programmet började klockan 11 på förmiddagen och pågick till 21.30-tiden.

De reaktioner som arrangörerna har fått ta del av är genomgående positiva:

Jag är väldigt nöjd med allting, säger projektledaren Christer Hermansson för att summera festligheterna.

Flera frågade "det här gör ni väl om nästa år?". Den förväntningen får vi ju försöka infria men det kanske inte riktigt blir i den här ymniga formen, säger Eva Karlsson som driver bokhandeln i Mariefred – och som var den som kom med idén till den litterära festen.

Programmet var minst sagt varierat. Två av de stora dragplåstren var litteraturprofessorn

Ebba Witt Brattström och Håkan Nesser, pappa till Van Veeteren-böckerna och en lång rad andra romaner. Båda kom till Mariefred med var sin nyskriven bok.

När Håkan Nesser talade var det fullsatt och mer därtill. Han berättade om sitt författarskap med sitt senaste verk, Elva dagar i Berlin, i handen. Med en stor dos humor pratade han om den komplicerade process det är att skriva en roman:

Jag skriver om alla böcker tio gånger. Tack och lov finns det datorer i dag. Ville jag ändra två ord tidigare så var det bara att skriva om hela kapitlet.

Hur tufft skrivandet än är, gjorde Håkan Nesser tydligt att det är en process han gillar.

Han berättade för publiken att han drivs framåt av att få veta hur det går för karaktärerna i hans böcker, något som han tar reda på under skrivandets gång.

Att skriva är som en drog, precis som det är att läsa.

Ebba Witt Brattström pratade om sin nya bok Stå i bredd. Hon beskriver den som ett försök att ge upprättelse åt litteraturen från 1970-talet, en tid då kvinnor började ta plats som författare.

Litteraturen från 70-talet kallas ofta tråkrealistisk, kollektivistisk och totalt förutsägbart politiskt. Och framför allt att den innehåller alldeles för många kvinnliga bekännelseromaner.

Det är något skumt när någon säger att tio års litteratur är helt bortkastad. Det var den starka feministiska medvetenheten som många inte orkade med, säger hon.

Men församlingshemmet var bara en av festplatserna under lördagen. Bland annat höll Martina Montelius ett föredrag i Mariefreds bokhandel, nyutgivningen av Katarina Taikons böcker om Katitzi diskuterades på Mariefreds bibliotek och Herman Lindqvist höll ett föredrag om drottning Hedvig Eleonora i spegelsalen på Gripsholms slott.

Jag har alltid drömt om att få stå på scenen i spegelsalen. Det var första gången för mig, sa den populära historikern innan han satte sig för att signera böcker.

Om det blir en ny litterär fest nästa år återstår att se. I år har Statens kulturråd, Svenska akademien, Länsbiblioteket Sörmland och Grafikens hus skjutit till sammanlagt 100000 kronor. Pengarna har använts till att betala författare för att komma till Mariefred.

De pengarna har vi inte i kommunen, utan det är en förutsättning att vi får medel utifrån. Vi ska göra en utvärdering och kommer vi fram till att det ska bli ett år till så är det dags att börja skriva ansökningar om pengar redan nu under hösten, säger Christer Hermansson.