Mattias grÀver i jord som inte har flyttats pÄ lÀnge. PÄ tomten stod förr en sockenskola som byggdes pÄ 1800-talet. En höjd inte lÄngt frÄn huset bÀr fortfarande namnet Jagbacken. Ett historisk medaljfynd tycks platsa i omrÄdet.
NÀr Mattias Birgestam, 36, satte spaden i jorden i trÀdgÄrden lÀt det konstigt. Bara en decimeter under marken upptÀckte han det historiska metallföremÄlet.
â Han kom in och sa: "Jag har hittat nĂ„got", berĂ€ttar sambon Frida Crafoord, 37.
Det var i maj som de hyrde en grÀvmaskin för att skrapa fram stora skÄror för grunden och nu görs finputsningen för hand. Grunden till ett blivande vÀxthus var nÀstan utgrÀvd, nÀr fyndet gjordes.
Precis nÀr grÀvmaskinen byttes ut mot spade upptÀckte Mattias medaljen.
LĂ€nsstyrelsen satte dĂ„ paus för arbetet medan de undersökte medaljen och marken den hittades i. TvĂ„ veckor senare var det fritt fram för paret att börja grĂ€va igen â varsamt.
Arbetet med vÀxthuset kan fortsÀtta efter klartecken frÄn lÀnsstyrelsen. Kanske dyker det upp fler historiska föremÄl?
â Jag tĂ€nkte att det hĂ€r absolut var för stort för att vara ett mynt, sĂ€ger Mattias Birgestam.
Dessutom saknas valör och Ärtal som man ofta ser pÄ mynt. Emblem och motiv Àr vÀlbevarade pÄ medaljen som Àr 55 millimeter bred.
â En bĂ„thamn Ă€r jĂ€ttelĂ€tt att se, och nĂ„gon hĂ€st som slĂ„ss mot nĂ„gonting, sĂ€ger Mattias Birgestam.
â Jag sĂ„g draken ganska snabbt Ă€ndĂ„ och tĂ€nkte pĂ„ Sankt Göran, berĂ€ttar Frida Crafoord.
Den nederlÀndska medaljen kan vara drygt 400 Är gammal. "Den hittades inte under de första spadtagen utan snarare de sista", sÀger Frida Crafoord.
Staden Hoorn i NederlÀnderna Àr avbildad pÄ medaljen och det Àr Àven provinsen Frieslands vapen och ett ordsprÄk.
Paret har gjort efterforskningar och har nu fyra sidor med text översatt frÄn en nederlÀndsk bok om mynt. En liknande medalj daterad till 1660-talet finns pÄ British museum.
Medaljen verkar alltsÄ ha tillverkats i NederlÀnderna pÄ 1600-talet, men vad den anvÀndes till Àr oklart. En teori Àr att det rör sig om en skyttemedalj. TidsÄldersmÀssigt stÀmmer det bra med det NederlÀndska frihetskriget.
â Det som talar emot Ă€r att medaljen Ă€r 55 och inte 35 millimeter bred, och det finns inget vapenrelaterat pĂ„ den, sĂ€ger Mattias.
Mattias Birgestam vill sÀtta upp medaljen i vÀxthuset nÀr det Àr klart, om de fÄr behÄlla den.
Nu Àr frÄgan om RiksantikvarieÀmbetet vill lösa in medaljen eller inte.
â Den Ă€r av halvĂ€delmetall sĂ„ de har första tjing. Om de vill ha den fĂ„r de köpa den, sĂ€ger Frida.
â Medaljen Ă€r visserligen i tenn men med kopparplĂ€tering, tillĂ€gger Mattias.
Frida Crafoord Àr sugen pÄ att lÄna sin vÀns metalldetektor och undersöka den undanröjda jorden.
"Jag vet inte hur man fÄr anvÀnda den pÄ sin tomt. Man mÄste kanske frÄga om lov", sÀger hon.
Högen med bortgrÀvd jord ser plötsligt spÀnnande ut. OmrÄdet kring parets tomt bÀr pÄ minnen. Stenmuren bredvid deras hus gÄr lÀngs den gamla vÀgen till Mariefred och Gripsholms slott, och bara en bit bort hittar vi Marielunds herrgÄrd.
â Det vore kul att anvĂ€nda en metalldetektor och se om det finns mer, men vi mĂ„ste nog be om tillĂ„telse, sĂ€ger Frida Crafoord.
Frida Crafoords farfars förÀldrar hade en myntsamling som försvann under andra vÀrldskriget. Att medaljen en gÄng har tillhört den försvunna samlingen Àr en av mÄnga teorier om ursprunget.
NÀr myntsamlingen försvann var det mÄnga som kom och gick pÄ markerna. Det var till exempel en grupp polska officerare som tillfÀlligt bodde i nÀrheten.