Nästa år röstar vi om vilka som ska bestämma i riksdagen, landstinget och kommunen. Kyrkan styrs på ett liknande sätt. I stället för riksdag finns kyrkomötet. Det är ett råd med 251 medlemmar, som utses just genom kyrkovalet. Kyrkomötet och beslutar om övergripande frågor som kyrkans nationella budget, reglemente och vilka psalmer som ska finnas med i psalmboken.
I Sverige finns sedan 13 stift, alltså regioner med en domkyrka och en biskop i varje. Stiften styrs av stiftsfullmäktige som bestämmer över den regionala kyrkoavgiften och verksamhetsmål.
Men varje församling har också en egen ledning, närmare bestämt kyrkofullmäktige, som bestämmer om frågor som rör kyrkan eller kyrkorna i den egna församlingen. I Strängnäs stift finns det 45 församlingar och nio pastorat, alltså grupper av församlingar. Kyrkofullmäktige fattar bland annat beslut om verksamheterna som ska finnas i församlingens kyrkor, till exempel körer, ungdomsverksamheter och soppluncher.
Till skillnad från i riksdagsvalet röstar man inte på ett parti, utan på en nomineringsgrupp.
‒Det är för att man vill särskilja det från politiska partier. Grupperna är inte partipolitiska på samma sätt som tidigare när kyrkan och staten fortfarande hängde ihop, säger Miriam Arrebäck, kommunikatör i Strängnäs stift.
Flera partier har fortfarande egna nomineringsgrupper, men de har fått sällskap av en mängd opolitiska alternativ.
‒Det har blivit en ganska stor fråga. Många tycker inte att kyrkan ska vara en partipolitisk arena, säger Miriam Arrebäck.
Totalt är det omkring 325 000 röstberättigade personer i Strängnäs stift, men valdeltagandet beräknas vara lågt. I förra valet röstade bara 11,6 procent.