Ovanligt många åhörare var på barn- och utbildningsnämndens sammanträde på tisdagskvällen. Anledningen var ärende tre på dagordningen; information om den så kallade skolstrukturutredningen för en inkluderande lärmiljö. Utredningen ska mynna ut i skarpa förslag, som kommer att presenteras på kommunstyrelsens möte den 6 oktober. Det uttalade syftet är att pengar som i dag är bundna i lokalkostnader ska frigöras och i stället läggas på den pedagogiska verksamheten.
‒Det enda sättet att minska hyreskostnaderna är genom att minska kvadratmeterytan, helt krasst. Något annat finns inte, sa utbildningschef Tony Lööw som stod för tisdagens information tillsammans med konsulten Jimmy Svensson som har anlitats för att utföra utredningen.
Jimmy Svensson redogjorde för de samtal som har förts med exempelvis elever, föräldrar, skolpersonal och allmänhet. Alla har resonerat kring frågan hur den bästa skolan skapas, och har fått anteckna sina svar på vad som kallas "samtalsdukar".
‒Vi har fått in 500 stycken hittills, och kring varje sådan samtalsduk kan det ha varit upp till tio personer som har diskuterat. Utöver det har vi fått in 200 svar på vår webbenkät. Jag märker att det finns en seriositet och ett allvar kring den här frågan i Strängnäs. Normalt sett brukar det komma in en massa skräp när man ställer frågan så här men det är mycket gott som har kommit in till oss, sa Jimmy Svensson.
Han berättade att eleverna har framhållit framför allt klasser och grupper av mindre storlek, lugn och ro, trygghet och känslan av att bli sedd. Föräldrar har resonerat mycket kring landsbygdsskolors eller mindre skolors fördelar och nackdelar ur olika perspektiv. Allmänheten har varit tydlig med att landsbygdsskolorna bör bevaras och utvecklas. Lärare och rektorer har däremot lyft fördelarna med den större skolan.
V-politikern Sandra Blanksvärd berättade att hon varit på ett föräldramöte, och att diskussionen där snabbt hamnade i vilken eller vilka skolor som ska tas bort.
‒Det finns en risk att den diskussionen tar bort fokus från hur vi gör en bra skola i Strängnäs kommun. Det är viktigt att hålla den frågan högt. Ja, vi drar ner på lokalerna, men varför då? Jo, för att vi vill göra något bättre, sa hon.
Tony Lööw informerade om kommunens lokalkostnader per elev, och att friskolorna får lika mycket i ersättning per elev. I dag uppgår de egna kostnaderna till 50 miljoner kronor per år och ersättningen till 30 miljoner kronor, total 80 miljoner kronor. Om kommunens lokalkostnader minskas till 40 miljoner kronor skulle den totala prislappen bli 64 miljoner kronor, berättade Tony Lööw.
På vilket sätt lokalkostnaderna kan minskas är vad utredningen ska ge minst två förslag på.
‒Vi tittar på demografin och på kapaciteten. Hur ser befolkningen ut i vår kommun och hur många elever kan vi ta in i de skolor vi har i dag. Vad är möjligt att göra, helt enkelt, sa Tony Lööw.