Barbara Kjellström var 25 år när hon väntade sitt första barn. I början var allt som det skulle. Magen växte och kontrollerna visade att barnet mådde bra. Men i vecka 23 kände Barbara Kjellström plötsligt att något var fel.
– Jag kände mig inte gravid längre, det var helt stilla i magen. Vi åkte in på kontroll och fick veta att barnet var dött, hjärtat slog inte.
Paret fick åka hem igen i väntan på en plats på förlossningsavdelningen, där Barbara några dagar senare fick föda sitt avlidna barn.
– Det kändes konstigt att få komma hem igen med en död bebis i magen. Sedan efter förlossningen kommer mjölken o allt det där, men du har ingen bebis att mata.
Men Barbara Kjellström ville gärna ha ett barn och försökte fokusera på att bli gravid igen. Drygt ett år senare, uppfylldes hennes önskan. Bebisen sparkade och verkade pigg och glad. Men en dag blev det sådär knäpptyst igen.
– Jag hade ju varit med om det, så jag kände igen det. Jag drack ett glas iskallt vatten, som bör ge barnet hicka, men inget hände.
Hon åkte in till akutmottagningen för att bli undersökt.
– Jag sa att jag hade fött ett dött barn tidigare och visste hur det kändes.
Ultraljudet påvisade att hjärtat stod stilla. Det var påsk och Barbara fick än en gång åka hem med sin avlidna bebis i magen.
– När jag några dagar senare fick föda, fick jag hålla honom i famnen. Han var liten, men hade fingrar och tår och var så fin.
Tiden efter förlossningen var svår. Det var inte lätt att prata om det som hänt och Barbara kände sig ensam i sin sorg.
– Jag letade efter böcker som handlade om förlorad graviditet, men hittade ingen. På den tiden fanns det heller inte forum och grupper på sociala medier, som det finns i dag.
Några år senare, efter undersökningar som påvisade att Barbara Kjellström hade en blodsjukdom, blev hon gravid igen.
– Jag hade en sjukdom som gjorde att mitt blod blev tjockare mot slutet av graviditeten, vilket ledde till propp i navelsträngen och moderkakan. Men den här gången fick jag äta blodförtunnande och det funkade.
Hon födde totalt tre barn till och livet flöt på. Men Barbara kände sig ändå frustrerad, utan att hon förstod varför.
– När man förlorat en graviditet är det som att folk efter ett tag förväntar sig att man ska lämna det bakom sig och inte sörja mer. Men det som hände med mina barn, låg där och skavde, jag hade helt enkelt inte bearbetat det.
Det var då hon bestämde sig för att skriva. Hon berättade om sina erfarenheter och tog kontakt med andra som också förlorat graviditeter. 2014 debuterade hon med boken "När det inte blev som du tänkt dig - om missfall, sorg och att våga igen", som innehåller tolv olika berättelser som bygger på egna erfarenheter.
– Det är normalt att man tror att man är ensam om det och beskyller sig själv eller så känner man helt tvärtom att alla har varit med om det och att det därför inte är okej att sörja. Men att kunna läsa om andra som också varit med om det normaliserar och hjälper en i sorgen. Då kanske man känner att det är okej att bli frustrerad över att se barnvagnar på stan eller läsa i tidningen om föräldrar som är elaka mot sina barn.
För Barbara Kjellström blev arbetet med boken ett sätt att bearbeta sin egen sorg, samtidigt som hon hoppades på att kunna göra nytta för andra.
– Det blev ett terapeutiskt arbete för mig. Det är skönt att kunna veta att man inte är ensam och att det finns någon där som tillåter en att vara ledsen.
Barbara Kjellström har fått god respons från människor som har läst boken och det glädjer henne att veta att de har varit till nytta i sorgbearbetning. För ett tag sedan blev hon kontaktad av barnskötaren Elisabeth Olsson, som också hade läst boken efter att ha förlorat en graviditet.
– Elisabeth hade en sexårig son som hade väldigt svårt att ta itu med att ha förlorat ett syskon och hon letade efter litteratur som kunde hjälpa honom. Då bad jag Elisabeth skriva ner allt som familjen gick igenom.
Tillsammans skrev de barnboken "Lillebror i mitt hjärta" som utgavs i november. Den handlar om sorg och hur det är att förlora ett efterlängtat syskon och syftar till att hjälpa barnfamiljer i sorgearbetet.
– Erik, som är sonen, frågar hur någon, som inte ens är född, kan vara död. Boken är lämplig för gemensam läsning i barnfamiljer, säger Barbara Kjellström.
I dag bor Barbara Kjellström i Stallarholmen tillsammans med sin man Harald Kjellström, som är musiker och författare. Paret har tillsammans författat flera barn- och ungdomsböcker, är aktiva som illustratörer och driver tillsammans Effektum förlag. Barbara Kjellström är också utbildad samtalscoach och handledare i sorgbearbetning.