Kolla in när 103 soldater övar mörkerskytte i skogen

De senaste kvällarna har mäktiga ljussken lyst upp skogarna vid Härads skjutfält. Det beror på att Hemvärnet trimmat sina färdigheter med vad de kallar "Särskild övning förband". Tidningen tog rygg på en understödsgrupp ur en insatspluton när de via otrampade stigar positionerade sig inför en intensiv mörkerstrid.

Målet, ett fordon i rörelse, lyses upp av en avfyrad lyspatron och en intensiv eldgivning tar vid.

Målet, ett fordon i rörelse, lyses upp av en avfyrad lyspatron och en intensiv eldgivning tar vid.

Foto:

Övrigt2018-11-11 19:21

Det smäller till från signalpistolen och med ett fräsande ljud stiger den första lyspatronen mot skyn. Inom några ögonblick är den tidigare becksvarta skogsvägen upplyst som i ett skarpt gryningsljus. Strax hörs två kraftfulla smällar från ett kuperat skogsparti några hundra meter bort. Den första granaten träffar i övningsmålet, som utgörs av ett framryckande fordon, medan den andra stryker tätt över. En kulspruta öppnar eld och sprider ettriga salvor mot sitt byte. Det rödrosa spårljuset ligger som en horisontell tråd över fältet och snart inkasserar bilen ytterligare träffar från granatgeväret. Under det knappt minutlånga eldöverfallet är det som att stå och stirra på filmaffischen till Coppolas klassiker Apocalypse Now.

Den sista närlysraketen brinner ut och med det försvinner också ljuset. Övningsledaren Nicklas Lindqvist beordrar eld upphör följt av patron ur. Alla skytteenheter repeterar ordern ljudligt.

– Bra genomfört och framförallt, bra utfört, berömmer han och går igenom några detaljer som ska trimma resultatet ytterligare.

Sedan i torsdags har 103 soldater och befäl ur Hemvärnets Södermanlandsgrupp övat i Häradsskogarna på att bli bättre i sina befattningar.

– Det är främst soldater som har kontrakt att göra åtta Hemvärnsdagar om året, som är med på det vi kallar Särskild övning förband, eller SÖF, berättar kapten Niclas Lindqvist.

Rent praktiskt går övningen ut på att nöta detaljer på enskild nivå för att under dagarna successivt lägga till fler delar och öka svårighetsgraden. Mörkerskjutningen, som tidningen är med på, tillhör det sistnämnda.

– Majoriteten av soldaterna som är med på den här övningen fick olika befattningsutbildningar i våras. Nu övar de för att nå ytterligare ett steg. Det blir mer komplext ju fler moment som läggs till. Samtidigt som man övar i sin egen befattning varvas det med att öva grupp- och plutonsvis. Att öva i mörker är en stor grej under de här dygnen, säger chefen för Södermanlandsgruppen, Mikael Smedin.

– Det låter lite som att sätta ihop en orkester?

– Ja, det är en gångbar liknelse. Man får börja med att öva på kammaren på egen hand innan man lägger till fler och fler musiker och instrument. Målet är att låta som ett välljudande storband, säger Överstelöjtnant Mikael Smedin.

Förutom övningarna i dag- och mörkerskytte, trimmas under SÖF även färdigheterna för fordonsförare, sjukvårdare, hundförare. Allt som kan bli bättre ska också bli det, innan man skiljs åt på söndagen.

Laddaren Gabriella Greske och kulspruteskytten Martin Janeling, båda från Eskilstuna, gör patron ur och sträcker på sig efter att kvällens sista skjutmoment är avklarat. De har båda varit med i Hemvärnet i 16 år och gillar tillvaron i fält.

– Jag har alltid varit intresserad av det militära och efter värnplikten, på beridna högvakten, föll det sig naturligt att fortsätta inom Hemvärnet. Vi är här för att bevara freden och se till att det inte blir krig. Vi är lyckligt lottade som har vår demokrati, vi får tycka och tänka själva. Det är något som är värt att kämpa för. säger Gabriella Greske.

Hon är påtagligt nöjd med kvällens övningsmoment och tycker att det är fascinerande att människor med så olika kompetenser tillfälligt kan stråla samman under några dygn och fungera som en enhet.

– Arbetet jag gör i Hemvärnet gör mig starkare i min civila vardag. Här lär jag mig saker som jag ständigt har nytta av. Sen kan det inte hjälpas att det är grymt kul att skjuta kulpruta också - det är sen gammalt, säger Gabriell Greske.

Martin Janeling håller med. Han har haft praktisk nytta av sina militära erfarenheter vid upprepade tillfällen.

– I det militära lär man sig att agera och att ta initiativ. När man övat tillräckligt mycket sitter det i ryggraden och det har jag haft nytta av både vid trafikolyckor och vid ett sjukdomsfall under en flygresa. I vissa fall måste någon kliva fram, säger han.

Intresset för Hemvärnet verkar vara på uppgång, vad tror ni att det beror på?

– Det oroliga omvärldsläget spelar säkert in och så har våra insatser blivit synliga i samband med de senaste somrarnas stora skogsbränder. Jag tror att många ser och uppskattar det vi gör. Sannolikt blir rekryteringsunderlaget ännu bättre när den allmänna värnplikten återinförs och det är bra. Här har all någonting att komma med, säger Martin Janeling.

Hemvärnet

Nationella skyddsstyrkorna eller bara Hemvärnet en frivillig försvarsorganisation inom Försvarsmakten som grundades 1940.

Hemvärnet har till uppgift att verka över hela konfliktskalan – från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig.

Alla svenska medborgare som fullgjort militärtjänst om minst 85 dagar eller särskild korttidsutbildning om tre månader, kan frivilligt skriva avtal (kontrakt) med Försvarsmakten om att ingå i Hemvärnet.

Alla som söker en befattning i Hemvärnet genomgår en noggrann säkerhetskontroll.

Totalt omfattas hemvärnsförbanden cirka 22 000 män och kvinnor över hela landet, vara 500 finns i Södermanlandsbataljonen.

För att ett förband ska fungera måste Hemvärnet ha specialister inom bland annat: Sjukvård, logistik, ledning, hundtjänst och musiker.

I dag utgör Hemvärnet nästan hälften av Försvarsmaktens personal.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!