Skolstrukturutredningen var den stora punkten på barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 28 november, men det fanns mer på dagordningen. Här är ett par av ärendena som det fattades beslut om:

Mer pengar till alla gymnasieprogram

Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om vissa justeringar i den modell som används när pengar fördelas mellan de olika verksamheterna, något som också styr när ersättning betalas ut till fristående skolor. Samtliga gymnasieprogram har fått sin programpeng uppräknad med 1 procent för 2018, utöver det har pengen för yrkesprogrammen höjts ytterligare.

I övrigt behålls elevpengen på i princip samma nivå som tidigare – något som Strängnäspartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet är kritiska till. De anser att det så kallade grundbeloppet är för lågt, och att det borde förstärkas med 60 miljoner kronor. Deras yttrande fick dock inget gehör på tisdagens nämndsammanträde.

Dagen före fattade kommunfullmäktige beslut om årsplan och budget för 2018. Då fick barn- och utbildningsnämnden 7 extra miljoner att fördela i så kallat socioekonomiskt bidrag, ett ekonomiskt tillägg som ska jämna ut olikheter mellan skolor och stärka de enheter som har störst behov. Hänsyn tas bland annat till andelen elever med invandrarbakgrund, utbildningsnivå hos föräldrarna och sociala omständigheter i hemmet.

Tanken är också att de pengar som frigörs vid eventuella skolnedläggningar, i form av minskade lokalkostnader, ska användas till att förstärka den socioekonomiska fördelningen.

Politiker positiva till övervakning

Thomasgymnasiet är ett steg närmare kameraövervakning, framför allt kring de elevskåp som det förekommit flera datorstölder ur. Nämndens politiker ställer sig positiva till det som beskrivs som en trygghetsskapande åtgärd.

Exakt hur kamerorna ska placeras har ännu inte utretts färdigt av fastighetsbolaget SFAB. För att korta processen har politikerna delegerat till utbildningschefen att fatta närmare beslut om övervakningen.