fullmäktiges sammanträde den 18 december som nedläggningsbeslutet stoppades. Alla oppositionspolitiker utom Strängnäspartiets drev då igenom en så kallad minoritetsåterremiss, då de ansåg att det fanns frågetecken som behövde rätas ut.
[fakta nr="1"]
Deras frågor handlar om allt från lärartäthet och klasstorlekar till vad som ska hända med tomställda lokaler och attraktionskraften för orter som blir av med sina skolor.
‒En fråga handlar om lärmiljöerna på landsbygdsskolorna i dagsläget, och där är svaret bara att man har valt att blicka framåt. Jag hade önskat mer reflekterande, vi ska inte undervärdera vikten av de goda miljöer som finns. Jag känner inte att man kan basera ett nedläggningsbeslut på storlek i stället för lärmiljöer, säger Pia Steensland.
En fråga som varit central allt sedan förslaget om nedläggningar först presenterades är den ekonomiska vinsten i förhållande till de kostnader som uppstår – något som berörs i flera av de 24 frågorna av svaren.
Genom att lämna ett antal skollokaler räknar utbildningskontoret med att kunna minska sina hyreskostnader med 7,4 miljoner kronor per år. Ombyggnader på skolor som ska ta emot fler elever beräknas höja hyran för kvarvarande lokaler med 300 000 kronor per år. Och kostnaden för skolskjuts beräknas öka med 1,5–2 miljoner kronor per år. Då finns det 5,1–5,6 miljoner kronor kvar att lägga på pedagogisk verksamhet, lyder ett svar.
Det framgår också att omkring två tredjedelar av pengarna som sparas kommer att gå till de skolor där det, ur ett socioekonomiskt perspektiv, finns störst behov. Det är något som Pia Steensland ställer sig frågande till.
‒I själva att-satsen står det ju att pengarna i helhet ska användas till den socioekonomiska omfördelningen. Det finns fortfarande väldigt mycket frågor, säger hon.
Att kommunen väljer att vikta mer av elevpengen mot skolor som har en större andel elever som är nyinvandrade eller kommer från familjer med lägre utbildningsnivå, är något som kommer att påverka ersättningen till friskolorna.
‒Det socioekonomiska bidraget baseras på hur elevstrukturen på skolan ser ut. Friskolorna, men även Mariefreds skola, kommer att få en mindre del eftersom de inte har lika många elever som svarar mot kriterierna, säger kommunens utbildningschef Tony Lööw.
Förändringen mellan 2017 och 2018 motsvarar omkring 1 procent, enligt beslutsunderlaget. För Gripsholmsskolan, som är den skola som får mest i elevpeng från Strängnäs kommun, handlar det om en sänkning på 383 000 kronor.
Förslaget till ny skolstruktur behandlas i barn- och utbildningsnämnden den 23 januari, i kommunstyrelsen den 31 januari och slutligen på kommunfullmäktige den 26 februari.