Vi träffar Renée Förnemark en mycket vacker augustieftermiddag vid hemmet på Stockenströms väg i brukssamhället.
Pigge sonen Simon har bott här i hela sitt liv. Han finns med under nästan hela samtalet. Och utan 3-åringen hade den här intervjun aldrig blivit till.
‒Jag trodde att han skulle dö vid förlossningen, Simon fick inget syre, så jag var inställd på det. Vi gjorde ett väldigt akut kejsarsnitt på BB i Södertälje.
I efterhand konstaterar hon att "allting blev väldigt fel".
Förlossningsdepressionen satt i ungefär två veckor.
‒Under den perioden ville jag inte ens hålla i honom.
‒Att bli sig själv igen tog nästan ett år, fortsätter Renée Förnemark.
Men när pojken var cirka sex månader gammal bestämde hon sig för att boka tid hos en tatuerare i Södertälje.
‒Jag ville göra något för att komma ihåg vad vi hade gått igenom, säger Åkersbon med rötterna i Grödinge sydväst om Stockholm.
Så övre delen av 33-åringens högra arm pryds därför av en tatuering innehållande bland annat en ros, pojkens namn, klockslaget när han föddes och givetvis datumet.
Det finns dock en liten defekt.
‒Siffran fyra på urtavlan. Det står IIII i stället för IV.
Hur lång tid tog det att göra mästerverket?
‒Sammanlagt cirka 15 timmar, jag var där vid två tillfällen. Den sitter för övrigt ihop med en tatuering jag har mellan halsen och bröstkorgen. Den består av stjärnor och blommor.
Vad kostade "Simons tatuering"?
‒Den blev ganska dyr, cirka 14000 kronor.
Renée Förnemark har samlat på sig ett tiotal tatueringar sedan premiären som 17-åring.
‒Till exempel har jag en G-klav på ena foten, en ros på benet, en vänskapstatuering där fyra kompisar skaffade sig exakt samma motiv och en Iron Maiden-hyllning på vänster överarm. Min storebror har någonting liknande.
Din sambo då?
‒Han är inte tatuerad över huvud taget. Jag tycker att han är lite feg.
Vad säger folk som ser dig på badstranden med tanke på alla utsmyckningar?
‒Jag älskar att bada snarare än att ligga still på stranden, och gillar inte heller att visa mig i bikini.
Utesluter du fler tatueringar?
‒Nej, nästa projekt kan vara Rocky, min gamla hund. Jag skulle vilja ha hans namn någonstans på kroppen.
Trots den jobbiga tiden kring Simons födelse hoppas Renée Förnemark få bli mamma igen.
‒Jag vill ha åtminstone ett syskon till Simon. Men det är nio år mellan min bror och mig så jag kan vänta lite.