Det finns några namn som ständigt återkommer i mitt minne vid mina ansträngningar att försöka berätta om stadens hus och människor under 1800 och 1900-talet. Erik-Harry Bergqvist, Runar Elgfelt, Sune Cairén och Lars Jolstedt: alla nu borta men fortfarande väldigt levande för mig.
De kunde sin stad, något de skrev mycket om, men de berättade berättat självupplevda minnen om hus och människor som inte finns att läsa i någon skrift, något och som jag är mycket tacksam över att få tagit del av.
På fotot ser vi till höger Eskilstunavägen och längs upp till vänster husen Björksäter och Skogsliden vid Eskilstunavägen och Ladugatan. Husen finns alltjämt kvar och är uppförda 1906 och 1907 för godsägaren Gunnar Philipson, ägare till Ulfhäll, för hans dotter Eva som bodde några år i huset Björksäter.
Det huset blev också familjen Ebelings första bostad i Strängnäs 1909 efter att de kommit hem från USA. Allkonstnären, keramikern, skulptören och målaren Allan Ebeling gick i läroverket här några år. Ovanför i skogsbrynet skymtar några tak på logarna som flyttades dit upp från Trädgårdsgatan på 1880-talet och som gett Ladugatan dess namn.
Huset Skogsliden i hörnet vid Ladugatan sålde Philipson 1918 till Verktygskompaniet som tjänstebostad för sina arbetare och elever vid verkstadsskolan men köpet gick tillbaka till Philipson efter bolagets konkurs, Philipson ägde huset till sin död 1943.
Den vita gaveln på andra sidan Eskilstunavägen är Erikslundsvägen 1, nu ersatt av ett större hus, och delar av Erikslundskvarteret. Nedanför den vita gaveln ligger Ehlins hage, stadsägan 154, där det första HSB-huset uppfördes 1935 i Solgårdens regi för barnrika familjer.
Huset hade 12 lägenheter och låg i hörnet vid Erikslundsvägen. 30 år senare, 1965, revs huset som var i mycket dåligt skick och ett nytt vinkelhus uppfördes på platsen.
Nedanför Ehlins hage ligger huset Solhem från 1908, Eskilstunavägen 18, som ägdes av en godsägare Frödén. Senare bodde där den kände musikläraren vid gymnasiet och organisten i domkyrkan Rudolf Norrman i många år med sin familj.
Till höger om Solhem ser vi Hagaborg vid Tingstugatan 3, det gula trähuset med sina torn uppfört av byggmästare Skärström 1909 för direktör Anders Erik Dandanell och familjen Malcolm Fritz som bodde där i alla år, ett charmigt trähus som finns kvar och som måste betecknas som en kulturhistoriskt värdefull byggnad.
Ovan i bild till vänster med sin vitkalkade baksida ligger mejeriet från 1911 byggt av mejeristen Johan Olsson. Mejeriet låg innanför Gullringsgatan. Olsson byggde 1925 ett nytt mejeri vid Gullringsgatan ritat av stadsingenjör David Aronsson. Mejeriet revs 1990 och en radhuslänga uppfördes på tomten.
Strax till vänster syns ett litet hus som jag har hört talas om men aldrig sett på någon bild och som enligt Eric-Harry Bergqvist i folkmun kallades ”Spårvagnen”, likheter kan antydas. En intressant byggnad som är embryot till John Lindströms skruvfabrik, det var här det började då han 1914 köpt den obebyggda tomten Valhall i Lillgärdet och lät uppföra sin första fabrik.
Två år senare byggde han sin skruvfabrik vid Larslundavägen 3 och sin villa, det eleganta engelskinspirerade ”Villa Parma” vid Regementsgatan 23, båda husen uppförda av byggmästare A.J. Dohlwitz 1916-1917.
Huset finns kvar och efter köp och en genomgripande restaurering av Rolf och sonen Henrik Lagerström finns sedan 2004 det Lagerströmska företaget Artbox Ab samt Mourou skyltreklam i huset.
På de obebyggda åkrarna, i bildens mitt, i kvarteret Kilen ligger idag Paulinska skolan, tidigare Högre Allmänna Läroverket som invigdes 1935 efter att skolan från 1626 legat i Roggeborgen. I den här dalsänkan låg på 1600-talet en tegellada där man på lär ha slagit tegel för det gamla rådhuset vid torget som försvann vid stadsbranden den 17 april 1871.
Kvartersnamnet Lergropen i grannkvarteret vittnar om ett samband. Teglet från det nedbrunna rådhuset återanvändes vid byggandet 1872 av Stadshotellet vid Storgatan 13. Återvinningstanken fanns redan då. Stadshotellet revs i oktober 1968.
Centralt belägen i bilden vid Sörgärdsgatan 12 i kvarteret Lergropen ligger huset Axelsborg med stallbyggnad uppfört 1900 av muraren Axel Dohlwitz, senare ägt av åkaren Carl Svensson som tillsammans med Severin Nilsson drev ett häståkeri.
Svensson, med sönerna Gustaf och David, fortsatte med lastbilar men hästen blev kvar i gården och övertogs 1939 av Svenssons måg Knut Karlsson. ”Knutte” med skylten stadsbud nr:1 i mössan som han fått efter Severin Nilsson var en välkänd Strängnäsprofil på våra gator.
Staden köpte gården efter ”Knutte” och brandkåren använde huset för brandövningar, huset brändes ner 1982. Huset och tomten låg strax intill den nuvarande Kristinagården. Nedanför Axelsborg ser vi bortre delen av spårområdet med godsvagnar, där ligger idag Kommunhuset vid Nygatan. Där låg på en kulle under krigsåren på 1940-talet ett bevakningstorn i trä för bevakning vid lastning av militära fordon vid järnvägen och ett liknande torn fanns snett över på andra sidan järnvägsövergången vid Sörgärdsgatan.
Vinkelhuset vid korsningen Källgatan – Nygatan 11 är byggt 1894 med en stor trädgård ned efter Källgatan. Dit flyttade på 1930-talet Helge Schnell med familj som drev en välkänd fiskaffär som låg vid den nedre delen av tomten, man ser taket till fiskaffären. Mitt emot ligger det vackra rosa huset Källgatan 10 med en stor omgivande trädgård som ägdes av Gerda Roos-Boberg, idag ICA-Bengtssons parkering. Jag ska återkomma med en artikel om Gerda Roos-Boberg nästa gång.
Vi ser också huset Nygatan 7 som uppfördes 1897 av trädgårdsmästaren vid Tynnelsö Axel Andersson. Samtliga hus i kvarteren Bonden och Präntaren, förutom huset Trädgårdsgatan 16 som byggdes 1895 av Strengnäs Tidning, revs på 1960- och 1970-talet. I bildens nedre del ser vi några tak av bebyggelsen vid Trädgårdsgatan.
Inge Fritte Bergqvist