âJag och min fru reste dit redan 1998, men mycket verkar vara sig likt dĂ€r, konstaterar Peter Björkman.
Vi sitter pÄ hans arbetsplats, biblioteket i à kers styckebruk.
Torbjörn Pettersson har anslutit frÄn StrÀngnÀs.
Framför oss pÄ ett bord har Björkman lagt fram en inte oansenlig trave med litteratur om Nordkorea.
âDet verkar ju finnas ett stort intresse kring landet, sĂ€ger Björkman.
Pettersson arbetar med sportevenemang. Han driver ett eget företag i branschen â Sport event.
Kosan styrs ofta till Kina, dÀr han Àven bodde en period kring 2008.
âJag Ă„ker dit minst tre gĂ„nger om Ă„ret.
Den förre elitorienteraren Àr bland annat involverad i det kinesiska Vasaloppet och kinesiska VÀtternrundan.
Snart reser han österut igen för att ingÄ i arrangörsstaben kring den sistnÀmnda tÀvlingen.
BÄde 2013 och 2014 gjorde den asiatiska versionen av VÀtternrundan, som till skillnad frÄn originalet Àr ett etapplopp, en avstickare till Nordkorea.
Vid första tillfÀllet hade han sÀllskap av bland andra OS-mÀstaren frÄn 1976, Bernt Johansson, och TT-journalisten Johan Nylander.
âDet hĂ€r var en etapp som inte alla startande i den kinesiska VĂ€tternrundan tillĂ€ts, eller ville, Ă„ka. Taket var satt till 100 deltagare. Vi fick bland annat lĂ€mna uppgifter om yrke och personnummer för att fĂ„ visum.
Starten gick pÄ en bro över grÀnsfloden i nordost.
âOmrĂ„det som vi var i ingĂ„r i en ekonomisk utvecklingszon mellan Kina och Nordkorea. Jag satt i ledarbilen, berĂ€ttar Pettersson.
âDet var en fin, bred motorvĂ€g som byggts med hjĂ€lp av Kina. Men det fanns inga rastplatser. Jag minns sĂ„vĂ€l att vi stannade till utanför en skola. Jag skulle ta bild pĂ„ vĂ„ra cyklister men barnen pĂ„ skolgĂ„rden drog sig snabbt tillbaka, de tvingades in i en byggnad.
Etappen genomfördes i samlad tropp och avstÄndet till Rason var inte lÀngre Àn 50 kilometer.
Vid mĂ„lgĂ„ngen hade cirka 30î000 mĂ€nniskor kommenderats ut lĂ€ngs pĂ„ gatorna.
âFolk fick ledigt för att titta pĂ„ oss.
Men det gick inte att skapa nÄgon kontakt med gemene man.
âMĂ€nniskorna Ă€r vĂ€ldigt undvikande, det kĂ€ndes jĂ€ttejobbigt.
CykelgÀnget placerades sedan i en buss tillsammans med tvÄ inhemska guider.
Torbjörn Pettersson erinrar sig ett stopp vid nÄgra souvenirbutiker.
âEfter besök i den första butiken blev vi kommenderade till bussen, guiderna rĂ€knade sĂ„ att alla var med, varpĂ„ bussen backade cirka 20 meter till nĂ€sta butik.
âFör övrigt handlade flera av oss vykort och frimĂ€rken. Men vad jag kĂ€nner till kom inte ett enda kort fram till Sverige.
I programmet ingick Àven att besöka en plats med jÀttestora bilder av landets ledare Kim Jong-Un och hans far.
âHelst skulle vi köpa blommor och lĂ€gga vid portrĂ€tten, berĂ€ttar Pettersson.
Hur bodde ni?
âPĂ„ ett bra hotell. Men det gick inte att anvĂ€nda internet, vilket hade varit bra för mig som reseledare, och vid bokningen hade det blivit nĂ„got fel. Det resulterade i att jag och en numera pensionerad svensk skidstjĂ€rna fick dela rum.
Petterssons grupp hann med att besöka hotellets spa-anlÀggning, men inte utan att guiderna hade full koll pÄ dem.
I samband med middagen serverades ocksÄ en show dÀr barn upptrÀdde för vÀsterlÀnningarna.
âVĂ€ldrillade fyraĂ„ringar. Det kĂ€ndes vĂ€ldigt beklĂ€mmande.
Vid besöket 2013 fick StrÀngnÀsbon bra kontakt med Rasons borgmÀstare.
âHan satt med oss vid middagen och pratade flytande svenska. Men nĂ€sta Ă„r dök han inte upp. Han liksom bara inte fanns ...
TT-reportern som medföljde pĂ„ resan 2013 knĂ€ppte totalt 1î100 bilder.
âFlera av dem raderades av personalen vid grĂ€nskontrollen. Att ta bilder pĂ„ folk bakifrĂ„n uppskattas inte, samma sak med lerpölar. Det ger en dĂ„lig bild av landet.
Varför blev det inte fler etapper i Nordkorea efter 2014?
âPĂ„ grund av det politiska lĂ€get. Det började kĂ€rva till sig 2015. Under en period stĂ€ngde Kina till och med sin grĂ€ns.
Hur ser du pÄ situationen nu med kÀrnvapen och hot?
âDen kĂ€nns overklig.
Följer du nyhetsflödet lite extra frÄn den delen av vÀrlden?
âJo, det kittlar. Dessutom sticker jag till Kina igen kring den 24 september.
I en tidigare intervju med tidningen har Torbjörn Petterson sagt att vÀsterlÀnningarnas nÀrvaro bÄde i Kina och i Nordkorea förhoppningsvis kan bidra till att öppenheten ökar. Hos kineserna ser han stora framsteg, bland annat kring hÀlsotÀnkandet, medan Nordkorea Àr ett avslutat kapitel för hans del.
Peter Björkman gillar inte att flyga.
I stÀllet tog han, frun Maria Björkman tillsammans med ett annat par den transibiriska jÀrnvÀgen frÄn Moskva till Pyongchang sommaren 1998.
âPĂ„ den tiden studerade jag i Uppsala. Det var svĂ„rt att fĂ„ visum trots flera kontakter med den nordkoreanska ambassaden pĂ„ Lidingö. Först en vecka före avresan fick vi grönt ljus.
Han vill minnas att det inte blev nÄgon lÄgbudgetsemester.
De tvÄ paren frÄn Sverige inkvarterades pÄ ett bÀttre hotell i huvudstadens centrala delar.
âVi kom dit efter en flera Ă„r lĂ„ng svĂ€ltkatastrof, och landet befann sig i en djup kris. PĂ„ hotellet var det vissa problem med varmvattnet, dessutom kunde elektriciteten strejka. Plötsligt blev hela stan mörklagd och kunde förbi sĂ„ en hel kvĂ€ll.
Kvartetten punktmarkerades under den drygt veckolĂ„nga vistelsen av tre personer â en guide, en vĂ€rd och en chaufför.
Den trojkan bodde ocksÄ pÄ hotellet.
âTroligen var vi avlyssnade. SĂ„ fort Maria och jag pratade lite högljutt knackade vĂ„ra vĂ€rdar pĂ„ dörren och undrade vad som stod pĂ„, trots att deras rum lĂ„g i andra Ă€nden av korridoren, berĂ€ttar Björkman.
Under sejouren i Nordkorea fick de bland annat besöka museer, sjukhus, bibliotek och en stad lĂ€ngre söderut â Kaesong.
â50 barn höll en förestĂ€llning enbart för oss fyra. Det skulle vara ett slags förbrödring mellan Sverige och Korea. Sen fick vi mötas i pingis ocksĂ„.
Hur mÄnga andra turister mötte ni under den hÀr perioden?
âKring tio. Det var nĂ„gra amerikaner och kanadensare. Vi kom Ă€ven i kontakt med en fransman och en engelsman â som arbetade i Pyongyang â nĂ€r vi behövde vĂ€xla pengar. Engelsmannen bodde pĂ„ ett hotell dĂ€r han faktiskt kunde sitta och kolla pĂ„ CNN.
âDet fanns speciella butiker för utlĂ€nningar. DĂ€r var det svindyrt att köpa Coca cola â och pĂ„ stan fanns fĂ„ kvĂ€llsnöjen.
Vad tycker du om Nordkorea?
âDet Ă€r ett samhĂ€lle dĂ€r individen hĂ„rdhĂ€nt underordnas den politiska makten. Samtidigt kĂ€nde jag fascination för Ă„ka dit. Resan blev en genomgripande upplevelse i mitt liv, sĂ€ger Björkman och fortsĂ€tter:
âFör att komma dĂ€rifrĂ„n tvingades vi skaffa nya visum pĂ„ den ryska ambassaden.