Efter jullovet är det dags för alla niondeklasser att söka till gymnasiet och det finns många olika utbildningar att välja bland. De nationella programmen är 18 till antalet. Av dem är tolv yrkesprogram med så kallat arbetsplatsförlagt lärande medan sex program är högskoleförberedande. Samtliga program går att läsa på någon av Strängnäs, Flens, Eskilstunas och Katrineholms kommunala eller fristående gymnasieskolor. Ekonomiprogrammet, handels- och administrationsprogrammet och samhällsprogrammet ges i alla fyra kommunerna, medan humanistiska programmet bara finns i Strängnäs och fordons- och transportprogrammet endast i Eskilstuna.
Det kommunala Thomasgymnasiet i Strängnäs ser ut att starta läsåret 2015/2016 med inte mer än fem nationella program i sitt utbud. Men rektor Anna Zachrisson vill inte kalla skolan, som har 430 elever, för liten. Strängnäs samverkar med andra kommuner om de program som inte erbjuds lokalt, vilket betyder att Strängnäseleverna betraktas som förstahandssökande även utanför kommungränsen.
– Sedan har ju alla elever rätt att söka vilka skolor de vill på frisök, då kommer man in som andrahandssökande. Ofta så finns det fler utbildningsplatser än elever, bara man har behörigheten så brukar man komma in, säger Anna Zachrisson.
I Flen finns bara en gymnasieskola, där sju nationella program är sökbara för de blivande eleverna i första ring.
– Den uttalade målsättningen är att våra årskurs 9-elever i första hand ska söka vår gymnasieskola, men det viktigaste är naturligtvis att de vill utbilda sig, säger Kristina Jävergren (S) som är barn- och utbildningsnämndens ordförande fram till årsskiftet.
Några "mutor" för att få Flensungdomarna att stanna i Flen finns inte, strategin är i stället att marknadsföra skolan på ett bra sätt. Kristina Jävergren nämner som exempel att gymnasieeleverna åker runt till högstadierna och berättar om sin skola.
För att vara behörig att söka till yrkesprogrammen krävs som lägst betyget E i grundämnena svenska, engelska och matematik samt i ytterligare fem valfria ämnen. Behörighetskravet för den som vill läsa ett högskoleförberedande program är lägst E i grundämnena och ytterligare nio ämnen. Hur höga betyg som sedan krävs för att komma in beror på hur många som söker utbildningsplatserna.
Det är inte ovanligt att elever i nian inte har en aning om vad de vill söka för program, berättar Jan-Olof Harlin som arbetar som studie- och yrkesvägledare på Södra skolan i Katrineholm.
– Det är då min profession som vägledare kommer fram. Jag frågar om intressen och om de har några speciella ämnen som de tycker är roliga. Så kan man spinna vidare på det och informera om de olika programmen.
Han har ett tips till alla nior som står inför gymnasievalet:
– Det är viktigt att välja något som är kul. Om man väljer något som bara är svårt och jobbigt så kan det vara svårt att slutföra.
Det finns också utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen: särskilda varianter, riksrekryterande utbildningar samt nationellt och lokalt godkända idrottsutbildningar. Exempel på nationella idrottsutbildningar finns i Eskilstuna.
– Hela programmet blir präglat av idrottsprofilen, idrott och träning används som ett verktyg i flera av ämnena. De som väljer specialidrotten får också avbrott i vardagen som ofta är väldigt stillasittande, säger Helena Linde som är lärare på det fristående Grillska gymnasiets idrottsutbildning.
Hon beskriver skolans idrottsutbildningar som ett arv.
– Tidigare hade vi ett idrottsprogram som många elever uppskattade. Samtidigt hade vi goda relationer med föreningar i stan som vi ville förvalta. Så vi tittade på möjligheten att behålla den typen av prägel på skolan.
Gymnasievalet ska vara gjort i mitten av februari. Ett preliminärt besked om antagning kommer i april. Då tar en omvalsperiod på ungefär tre veckor vid i de flesta kommuner, innan ett slutligt antagningsbesked kan ges till eleverna.