Sedan 1981 har han varit bosatt i Länna, samhället cirka en mil söder om Strängnäs, på väg mot Malmköping. 69-åringen trivs med att bo nära naturen.
– Jag är född och uppväxt i Björkvik, där min far var trädgårdsmästare.
Under gymnasiet i Katrineholm gick han med i fältbiologerna. Fåglar har alltid legat honom varmt om hjärtat.
Därför bad vi att få träffa Lännabon för ett samtal om fåglar i allmänhet och fågelmatning i synnerhet.
På tomten finns två stationer där det så här års serveras föda. Under vår intervju är det kalas mest hela tiden.
– Varje morgon är jag ute och fyller på förråden, berättar Leif Ekblom.
– Det är intressant att studera fåglarnas beteenden, just på morgonen äter de som bara sjutton, tillägger han.
Hur länge pågår säsongen?
– Från oktober till dess att snön försvunnit.
Leif Ekblom nöjer sig inte med att servera fåglar på sin egen tomt.
Han ser tillsammans med Yngve Meijer också till att depåerna fylls på vid sjön Valnaren som ligger någon halvmil åt sydväst från Merlänna räknat.
Leif Ekblom och Strängnäs ornitologiska klubb är även ansvarig för matning i Mälarlunden (sköts av Sven Blomkvist) och stödjer depån vid bågskyttebanan. Den senaste sköts av Kurt Johansson från Strängnäs BK.
– Pengarna som satsas på utfordringen kommer dels från klubbkassan, dels så stödjer Sevab föreningslivet genom att avsätta 55 kronor per abonnent. Abonnenten anmäler vilken förening som den avsatta pengen ska gå till.
Privat då, vilken budget har du per säsong?
– Det har jag inte räknat ut. Men mycket av fågelfödan går att införskaffa på billiga varuhus.
Leif Ekblom pratar alltså om smörgåsbord. I faktarutan tar vi upp samtliga ingredienser han räknar upp.
Men några saker kan vi, eller snarare Leif Ekblom, påpeka redan här:
– Russin är en favorit för koltrastar, äpplena kan du servera även om de är lite bruna. Fåglarna äter gärna det vi människor rynkar på näsan åt.
– Du kan även smeta in till exempel kokosfett på en trädstam. Sånt gillar hackspettar.
Beträffande äpplen behöver han inte satsa några stora slantar på inköp.
– Nej, äpplen går alltid att få tag på även om jag inte har så mycket själv av den varan på tomten.
Som den djurvän han är har Leif Ekblom inhägnat den ena matstationen så att större fåglar och även andra djur inte ska göra sig besvär.
– Rådjur finns det gott om här ute. De kommer inte åt maten nu medan mindre fåglar lätt kan ta sig igenom nätet.
Station nummer två består av några platsrör vars innehåll varierar.
– Fåglar måste ha mat hela tiden. De har en snabb energiomsättning. Men de äter inget efter mörkrets inbrott.
Vad händer om du sticker väg på solsemester i en vecka, svälter djuren ihjäl då?
– Nej, vi är många här i samhället med fågelbord. Så fåglarna är inte dummare än att de beger sig till någon granne i stället.
Hur många olika arter brukar dyka upp här på tomten?
– Utan att anstränga mig kan jag på en stund beskåda fem–tio arter. Koltrast, talgoxe och blåmes är några vanligen förekommande fåglar. Vid Valnaren ser jag även många tofsmesar och talltitor.
260–270 arter häckar årligen i Sverige. Av dessa är knappt en tredjedel så kallade stannfåglar.
– Egentligen är november och december den sämsta tiden för oss ornitologer. Men matningarna är intressanta, säger Leif Ekblom.
– För mig är det ögongodis, konstaterar han.