I rapporten, som avser barn mellan 13 och 17 år respektive unga vuxna mellan 18 och 24 år, har statistik från regionerna sammanställts på en lång rad punkter. Det är första gången som den psykiska vården för barn och unga i landets regioner jämförs och bland indikatorerna finns mått om personaltäthet, behandling och läkemedelsanvändning.
Resultaten, som publicerades av Socialstyrelsen i december 2019, visar på stora skillnader såväl regionalt som mellan könen och olika åldersgrupper. I Sörmland, liksom i stora delar av landet, ökar antalet barn och unga som söker vård för psykisk ohälsa eller använder olika typer av antidepressiva läkemedel.
Både andelen barn mellan 13 och 17 och unga mellan 18 och 24 som vårdats för depression och ångestsyndrom inom öppenvården ökade kraftigt mellan 2016 och 2017. Andelen som slutenvårdats för självskadebeteende mellan 2014 och 2017 var också de bland de högsta i landet i båda kategorier.
Carina Ranius, verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Sörmland (BUP), menar att uppgången kan ha flera förklaringar och att det är svårt att ge några definitiva svar. Resultaten handlar, menar hon, sannolikt om både en större benägenhet att söka hjälp och att en allt större andel barn och unga faktiskt mår sämre i dag än tidigare.
– Det är tudelat. Å ena sidan pratar man mer öppet om psykisk ohälsa i dag och det är mindre problematiskt att söka vård, vilket är bra. Samtidigt tror jag att det faktiskt är fler unga som mår dåligt i dag än för, säg, tio år sedan.
I rapporten sticker Sörmland ut för sin låga personaltäthet inom BUP med tolv årsarbetare per 10 000 invånare år 2018, jämfört med rikssnittet på 16. Toppar statistiken gör Östergötland med 26 anställda.
Det låga antalet helårsanställda avspeglar sig på antalet besök i relation till personal. Flest besök per personal år 2018 hade Gotland (512) följt av Sörmland med 448. Rikssnittet var samma år drygt 330 besök per personal.
Enligt Carina Ranius tar sig personalbristen uttryck inte minst i svårigheter att upprätthålla en hög tillgänglighet på mottagningarna runtom i länet. De långa väntetiderna gör att man i många fall är långt ifrån målsättningen om att erbjuda en första bedömning inom 30 dagar. År 2018 fick knappt 60 procent av de som sökte sig till BUP i Sörmland sin första bedömning inom 30 dagar, jämfört med knappt 70 procent året dessförinnan.
Cirka 65 procent av patienterna fick i sin tur påbörja en fördjupad utredning eller behandling inom motsvarande tidsram 2018, jämfört med drygt 75 procent 2017.
– Det är inte alls bra att så många får vänta på insatser i flera månader. Det är väldigt olyckligt att det ser ut så och vi inom BUP måste hitta sätt att möta de här som söker oss, säger Carina Ranius och fortsätter:
– Vi kommer bli några fler under 2020 då vi bland annat kommer förstärka samtalsmottagningarna ute i kommunerna. Men självklart skulle jag önska att vi hade mer resurser.
Hur ska man vända den här utvecklingen trots bristfälliga resurser?
– Jag tror att alla olika aktörer som jobbar med barn och unga – vi på BUP, socialtjänsten, skolan och olika delar av samhället – behöver arbeta tillsammans och bidra på olika sätt. Ingen enskild aktör kan förändra allt. Vi måste jobba tillsammans.