Landstinget och Sörmlands räddningstjänster träffade 2008 ett avtal som säger att räddningstjänsterna ska rycka ut på hjärtstoppslarm.
Avtalet reglerar också hur kostnaderna för material och utbildning ska fördelas samt att räddningstjänsterna hjälper landstingets sjukvårdskedja med dessa akuta uppdrag utan ersättning.
– Det var då det, tiderna förändras och i dag åker vi på bra mycket mer än så. Avtalet har glidit över från enbart hjärtstopp till att gälla alla prio ett larm. I början var det tio om året och det kan vi hantera men förra året handlade det om 56 uppdrag bara i Flen, säger Kjell- Åke Källström, räddningschef i Flens kommun.
I både Flen och Strängnäs handlar det om cirka 50 sjukvårdsuppdrag per år men enligt räddningschef Camilla Dahlén i Strängnäs kommun är smärtgränsen där inte nådd. Exakt var gränsen ligger är inte beräknat, men klart är att räddningstjänstens budget inte utökas när landstingsuppdragen blir många.
– Det där har vi diskuterat med landstinget, att det är rimligt med någon ersättning när vi åker på deras larm. Det blir en kostnad för Strängnäs kommun, framför allt när deltidsstationerna i Mariefred och Åker är på sjukvårdslarm. Deltidsbrandmännen kostar för kommunen då de får betalt per timme, säger Camilla Dahlén, som tillägger att hon inte vill att räddningstjänsten slutar med sjukvårdslarm eftersom det räddar liv.
Men sjukvårdslarmen kostar både tid och pengar.
– Dels handlar det om att vi tappar tid då heltidspersonal skulle ha övat och vårdat utrustning. Då handlar det om att ta in extra folk för att göra sådant på annan tid. Extra personal och deltidspersonal som får betalt per larm kostar pengar och de får lämna sina andra arbetsplatser när de är på larm. Får de åka för ofta kan huvudarbetsgivaren tycka att det påverkar deras verksamhet, säger Camilla Dahlén.
Vad är arbetsuppgiften vid ett sjukvårdslarm?
– På hjärtstoppen kontrollerar vi om personen andas och har puls. Har de inte det påbörjar vi hjärt-lungräddning, vi har hjärtstartare med oss och även syrgas. Vi lugnar läget och tar hand om anhöriga och samlar information om vad som har hänt, säger Camilla Dahlén.
Räddningstjänsterna i länet har en kommunal budget att rätta sig efter och att de får jobba mer och mer åt landstinget utan ersättning gör att de egna resurserna slits hårt.
– Jag tycker personligen att det är samhällsresurser som utnyttjas på rätt sätt. Det är klart vi ska hjälpa till och fortsätta åka på larmen men det handlar om att få betalt för jobbet vi gör. När det börjar tära på kärnverksamheten och vad vi enligt våra kommunala politiker ska göra blir det lite småjobbigt för oss, säger Kjell-Åke Källström.
En av de viktigaste anledningarna till att räddningstjänsterna åker på sjukvårdsuppdragen ligger i geografin. I Sörmland finns det i normala fall en ambulans per 27 000 invånare.
– Räddningstjänsterna har ett finmaskigare nät än ambulanserna och kan ofta vara snabbare på plats, Säger Kjell-Åke Källström.
Förhandlingar mellan Landstinget i Sörmland och representanter för de kommunala räddningstjänsterna har pågått sedan ett halvår tillbaka.
– Jag hoppas vi kan komma framåt i avtalsförhandlingarna och att vi får en större del av kostnadstäckningen. I kommande avtal vill jag också att det är Landstinget som kvalitetssäkrar vår personal. Sjukvårdsuppdraget är deras huvudansvar, säger Kjell-Åke Källström.