Samtidigt som bristen på narkosläkare i länet är stor är tillgången till skyddsutrustning i nuläget stabil. Även inflödet av nya covid-19 patienter som behöver sjukhusvård har minskat de senaste dagarna.
– Jag tänker absolut tolka det som en ljusning och hoppas att vi har varit på toppen när det gäller corona, säger Markus Castegren, överläkare och forskningsansvarig vid anestesikliniken på Mälarsjukhuset, och fortsätter:
– Att det aldrig har varit fråga om ett katastrofläge är för att vi på något sätt har lyckats lösa allt från bemanning till materialtillgång. Region Sörmland är flexibelt och många medarbetare har gått in och jobbat med nya saker. Dessutom har vi fått hjälp av andra regioner med att vårda patienter.
Även om inflödet av nya patienter sjunkit är det inte läge att ropa att faran är över. De patienter som vårdats och som fortfarande vårdas i respirator är i regel i stort behov av rehabilitering om de överlever.
– Om inflödet fortsätter att trappa av är fokuset att rehabilitera patienterna. Många tappar muskelkraft när de ligger i respirator och får bekymmer med sina lungor. En del hamnar också i ett slags förvirringstillstånd. Om vi kan börja dra ned på antalet intensivvårdsplatser måste vi också börja operera mer i Sörmland igen, något som vi varit tvungna att sätta på paus, säger Markus Castegren.
När det gäller de som drabbas hårdast av corona är det framförallt personer över 70 år med underliggande sjukdomar. Det kan röra sig om diabetes, högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom eller lungsjukdom. Några Folkhälsomyndigheten numera klassar som en riskgrupp och som Markus Castegren lagt märke till är personer med kraftig fetma.
– Vi har vårdat fler patienter med extrem fetma, de som har ett BMI över 40, än vad vi hade tänkt oss. Vi var inte förberedda på att extrem fetma var så vanligt förekommande. Det är inte något vi brukar se bland personer som drabbas av vanlig influensa, säger han.
Totalt har regionen legat på 46 intensivvårdsplatser under coronakrisen, många fler jämfört med normalläget. Omkring tio gånger fler patienter ligger i respirator på länets sjukhus än en vanlig onsdag i april. Räknar man in de sörmlänningar som även får intensivvård utanför länet handlar det om 18 gånger så många patienter jämfört med i normala fall. Effekten blir slutkörd personal.
– Respiratorvård är den mest avancerade vården vi har och den är otroligt resurskrävande. Det är klart att det sliter på personalen, framförallt eftersom coronapandemin har verkat under så lång tid. Många har slut på bensin och vi behöver förstärkning, säger Markus Castegren.
Du upplever att samarbetet mellan sjukhusen i länet har varit välfungerande när det kommer till fördelning av patienter och andra rutiner. Finns det något du upplever är eller har varit ett problem?
– Det har varit svårt med den nationella samordningen. I en sådan här pandemi krävs det att vi som faktiskt jobbar på golvet får ha ett forum med andra kollegor ute i landet om vilka behov som finns. Jag skulle råda regionerna att försöka skala bort ett lager av tjänstemän.
Du menar alltså att byråkratin har satt stopp för effektiviteten som regionerna hade kunnat uppnå tillsammans?
– Ja, när det dessutom finns 21 regioner blir det knepigt även om alla försöker att göra sitt bästa, säger Markus Castegren.