Cecilia BjÀrgö berÀttar att dagens kunskapskriterier Àr helt orealistiska.
Enligt Arbetsförmedlingen fanns det i maj 2021 totalt 117 lediga lÀrartjÀnster och samtidigt bara 42 arbetslösa grundskolelÀrare med adekvat utbildning i Sörmland. Förra Äret, i maj 2020, sÄg de siffrorna snarlika ut med 101 lediga platser och 39 inskrivna som arbetslösa.
De sörmlÀndska lÀrare som tidningen pratat med anser att det Àr en fördel att det Àr lÀtt att fÄ arbete men att det krÀvande yrket kan göra att lÀrarbristen blir Ànnu vÀrre.
â Vi har ett stort antal lĂ€rare som inom de nĂ€rmsta Ă„ren gĂ„r i pension, samtidigt som extremt mĂ„nga inte orkar lĂ€ngre och lĂ€mnar yrket, sĂ€ger Cecilia BjĂ€rgö som Ă€r högstadielĂ€rare pĂ„ Faktoriet i Eskilstuna.
Hon beskriver Faktoriet som en bra skola med en riktigt bra ledning. Men med erfarenhet frÄn andra skolor och att det fortfarande Àr samma kunskapskriterier som gÀller har hon sett en hel del problem i branschen.
â LĂ€rare ska bedöma eleverna utifrĂ„n kunskapskrav som Ă€r helt orealistiska, och det sĂ€ger jag efter lĂ„ng erfarenhet. Man gjorde ett test dĂ€r man satte professorer frĂ„n universitetet som fick se kunskapskraven och professorerna trodde att nians betyg var universitetsbetyg.
NÀr Cecilia BjÀrgö bedömer elever i SO kan det till exempel röra sig om att eleven ska visa utvecklade och nyanserade resonemang kring mÀnniskors pÄverkan pÄ samhÀllet, nÄgot som mÄnga vuxna har svÄrt att klara av.
Ett annat problem Àr att bristen ocksÄ gÀller speciallÀrare och specialpedagoger dÀr den ordinarie lÀrararen tvingas ta över deras roller. I stora drag ska specialpedagogerna arbeta med och ta fram material till elever som har det svÄrt, medan speciallÀrare arbetar mer individinriktat och helst ska vara inne i klassrummet.
FÀrre speciallÀrare kan leda till att fler elever inte klarar grundskolan. NÄgra av de eleverna hamnar pÄ Rinman 3 i Eskilstuna som Àr en avdelning pÄ Rinmansgymnasium dÀr elever som inte klarat högstadiet kan lÀsa upp sina betyg. PÄ Rinman 3 arbetar Ursula Sköld, som i grunden Àr högstadielÀrare.
Ursula Sköld anser att mindre klasser Àr viktiga för en hÄllbar skolmiljö.
â Det Ă€r mĂ„nga elever som faller mellan stolarna av olika orsaker. En del har inte fĂ„tt rĂ€tt stöd i grundskolan. Det finns mĂ„nga elever som behöver en lugnare skolmiljö, sĂ€ger Ursula Sköld.
NÀr skolorna besÀtter tjÀnster med obehöriga lÀrare innebÀr det att de ordinarie lÀrarna mÄste sitta med och sambedöma nÀr det ska sÀtta betyg. Alla dessa arbetsbördor lÀggs pÄ samtidigt som lÀrarna mÄste hÄlla ordning i stora klasser.
â Att som lĂ€rare ha upp till sex olika klasser med 30 elever varje dag tar pĂ„ krafterna. Ăr det sedan konflikter som pĂ„gĂ„r mĂ„nad efter mĂ„nad, eller Ă„r efter Ă„r â knĂ€cker det till slut alla, sĂ€ger Ursula Sköld.
Hur stor en klass ska vara för att fungera Àr svÄrt att sÀga dÄ det egentligen inte rör sig om antalet elever utan hur bra gruppen fungerar, men mindre grupper skapar bÀttre förutsÀttningar, menar Ursula Sköld.
Hon har tidigare arbetat pÄ tvÄ grundskolor i Sörmland dÀr hon haft klasser med runt 30 elever med konflikter som till slut fick henne att komma till bristninggrÀnsen.
â Jag fick sĂ€tta mig ner och fundera om jag om jag verkligen skulle fortsĂ€tta inom lĂ€raryrket. Hur viktigt och roligt det Ă€n Ă€r sĂ„ mĂ„ste man orka pĂ„ sikt.
BÄde Ursula Sköld och Cecilia BjÀrgö berÀttar att en inlyssnande skolledningen Àr ett fundament för en bra skola.
De tycker bÄda att lönen Àr viktig och borde vara högre. SÀrskilt som en behörig lÀrare gÄtt en lÄng högskoleutbildning och för att yrket innebÀr ett stort samhÀllsansvar.
â Man kan i princip jobba hur mycket som helst. SĂ€rskilt i början nĂ€r man Ă€r nyexaminerad, sĂ€ger Ursula Sköld.
Per Holmqvist, som snart tar ut examen frÄn MÀlardalens högskola som behörig mellanstadielÀrare, sÀger att bra kollegor och nÀrhet till arbetet Àr det viktigaste. Han har redan fÄtt en anstÀllning till hösten.
â Jag sökte tvĂ„ jobb och erbjöds bĂ„da. Men under utbildningen fick vi uppfattningen att skolorna skulle vara desperata â men riktigt sĂ„ var det inte â man behövde fortfarande gĂ„ igenom en vanlig rekryteringsprocess, sĂ€ger han.
Liksom Cecilia BjÀrgö och Ursula Sköld hÄller Per Holmqvist med om att cheferna Àr viktig.
â Den bĂ€sta lĂ€raren vi hade pĂ„ högskolan sa: "Vad ni Ă€n gör, se till att ni fĂ„r en bra chef". DĂ€r har jag chansat lite dĂ„ rektorn pĂ„ skolan dĂ€r jag kommer börja pĂ„ precis har slutat, sĂ„ jag vet inte vem jag kommer att fĂ„.