Flera hundra personer i Sverige får varje år ett nytt liv tack vare organtransplantationer. Men antalet donationer räcker inte.
– Det finns väldigt många fler som väntar på organ än vad det finns donatorer. Många hinner dessvärre avlida innan ett organ har hittats, säger Harald Zetterquist, överläkare vid intensivvårdsavdelningen på anestesikliniken på Nyköpings lasarett. Tidigare var han donationsansvarig läkare vid Nyköpings lasarett.
För att belysa frågan om donationer arrangerades för två veckor sedan den årliga donationsveckan, som innebär kampanjer på sjukhus, gator och torg runtom i landet. Under den veckan brukar extra många personer anmäla sig till donationsregistret.
– Vi brukar få in ungefär 400-1000 anmälningar per vecka, men under donationsveckan förra året fick vi in 7000 anmälningar. I år har vi inte fått fram några siffror än, säger Maria Åberg Sjölin, kommunikatör på Socialstyrelsen.
Hon poängterar att det ökade intresset även märks på andra sätt:
– Vi får inte glömma bort alla de som har donationskort eller pratar med närstående. De är inte lika mätbara som de som skriver upp sig i registret. Från den första september till och med donationsveckan skrevs det ut cirka 40 000 donationskort. Jag märker även en stor tillströmning av antalet gillare på vår sida på Facebook. En vanlig vecka har vi kanske tre hundra till fem hundra gillare. Den veckan var det 1377.
I Sverige finns fyra transplantationscenter. De ligger i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö. De flesta sörmlänningar som får ett nytt organ opereras i Uppsala.
– Organen tas ofta ut på ett sjukhus någon annanstans och transporteras till patienten med flyg, säger Harald Zetterquist.
I de flesta fall doneras organ från avlidna patienter. Njure och delar av levern kan även tas från levande givare. För att kunna bli aktuell som organdonator efter döden måste patienten vårdas med respirator och avlida i en total hjärninfarkt på en intensivvårdsavdelning.
– Från det att donatorn fått diagnosen hjärndöd ska organet tas ut inom 24 timmar. Sedan kan det ta olika lång tid innan det kan sättas in i nästa kropp, men det bör ske inom ett dygn, säger Harald Zetterquist.
Trots att många i dag är positiva till att bli donatorer råder det brist på organ, både i Sörmland och i resten av världen. Många donationer uteblir därför att varken anhöriga eller vårdpersonal känner till den avlidnes inställning till donation.
– Ibland är det svårt att tolka den avlidnes vilja. Därför är det väldigt önskvärt att man tar ställning med hjälp av donationskort eller genom att sätta upp sig i donationsregistret. Det viktigaste är att ta diskussionen med närstående, säger Harald Zetterquist.
De allra flesta människor har förutsättningar att bli donatorer. De som inte kan donera organ kan ofta donera vävnader. Om en person blir aktuell för donation gör sjukvården en medicinsk prövning där konditionen på organen och vävnaderna avgörs.
– Alla kan bli donatorer, oavsett ålder. Även om man är hemskt gammal och har ett dåligt hjärta kan man till exempel ha bra njurar, säger Harald Zetterquist.