En lärare som tillrättavisar en ung elev blir kallad pedofil och nazist, får en flaska läsk hälld över sig och attackeras med knytnävsslag, sparkar och dödshot. En annan blir utsatt för strypgrepp och får sin bil vandaliserad.
Händelserna inträffar med bara några veckors mellanrum på en grundskola i Eskilstuna och är två av elva fall av hot och våld i skolan som anmäls i kommunen under 2018.
Fyra år tidigare, 2014, var anmälningarna fyra till antalet – i hela Sörmland.
Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i grund- och gymnasieskolan ökar i hela landet. Enligt en sammanställning från Nyhetsbyrån Siren gjordes 835 anmälningar 2019 jämfört med 517 fem år tidigare. En uppgång med 38 procent. Samtidigt har anmälningarna i Sörmland nära nog sexfaldigats. Förra årets 23 anmälningar var samtidigt klart lägre än 2017 och 2018 då antalet var 28 respektive 34.
Bland anmälningarna förekommer både incidenter elever emellan och våld och hot riktat mot lärare och annan skolpersonal. Gunilla Skogsmo, kommunombud på Lärarnas riksförbund, konstaterar att det senare blivit en allt vanligare företeelse.
– Det är fler som hör av sig till oss än tidigare. Många som blivit utsatta för hot eller våld mår förskräckligt dåligt. Jag har stött på flera som inte vill tillbaka till skolan om eleven finns kvar där av rädsla för att bli utsatt igen. Det är en förfärlig upplevelse, säger hon.
Gunilla Skogsmo ser flera förklaringar till ökningen. I ett längre perspektiv menar hon att lärares benägenhet att anmäla har ökat. Kortsiktigt lyfter hon bristen på personal i skolan som en starkt bidragande orsak.
– När det gäller aggressiva elever kan jag se ett mönster av för få vuxna. Det ser jag som ett uttryck för en skola där det saknas resurser. Hela förra året var det köpstopp och man skulle strama åt. Det har blivit svårare att få in extrapersonal samtidigt som klasserna är stora, säger hon.
– Finns det inte tillräckligt många vuxna så ökar risken för bråk. Samtidigt har hela samhället blivit oroligare och det letar sig in även på skolan.
Flest anmälningar mellan 2014 och 2019 kom från länets folkrikaste kommuner Eskilstuna (40), Nyköping (34) och Strängnäs (25). I länets fjärde största kommun, Katrineholm, lämnades bara två anmälningar in under samma period. Alexander Broberg på Lärarnas riksförbund i Katrineholm menar dock att anmälningarna borde vara fler.
– Det förekommer absolut hot och våld mot lärare och rutiner för att anmäla har vi. Men det görs nog inte i den utsträckning det borde, säger han.
Även Gunilla Skogsmo betonar vikten av att anmäla. Hon konstaterar att det som lärare kan vara svårt att veta var man ska dra gränsen för vad som är en tillräckligt allvarlig överträdelse.
– I en skola som är bra för alla inblandade – elever och personal – så måste man flagga om det inte är tryggt. Känner ingen till bristerna så kan varken arbetsgivare eller vi på facket jobba för förbättring. Allt måste upp till ytan.
På ett mer övergripande plan, vilka är nycklarna för att komma till rätta med den här problematiken, som du ser det?
– Jag är en stor förespråkare av mindre klasser. Ett klassrum med 30 barn där fem har särskilda behov är tufft för en ensam lärare. Lärare måste få ägna sig åt att undervisa. Sedan behövs det vuxna med andra kompetenser som tar hand om eleverna på det sociala planet.